MALMÖ. – Men pojkarna var aldrig uppsatta som misstänkta, säger Lennart
Andersson, polisinspektör på ungdomsroteln, som handlägger de båda rånen.
Lennart Andersson har full förståelse för att pojkarna blev kontrollerade
eftersom deras signalement stämde in på det ena rånoffrets beskrivning.
– Alla poliser hade självklart agerat så. Men pojkarna blev bara
kontrollerade. Det finns inga som helst misstankar mot dem, säger Lennart
Andersson.
Efter 45 minuter kördes pojkarna hem till sina föräldrar. De medföljande
poliserna sa ingenting om att pojkarna varit misstänkta för rån utan att
polisen tagit hand om dem eftersom de vistats på en olämplig plats. Polisen
hänvisade till polislagens kapitel 12 (se faktaruta).
Som Sydsvenskan berättade i söndagstidningen tyckte både pojkarna och
föräldrarna att det var mycket märkligt att polisen ansåg att pojkarna inte
skulle kunna vistas i sina egna hemkvarter en vardagskväll klockan åtta.
En av åskådarna, Maria Dahl, skrev en insändare till Sydsvenskan där hon
kritiserade polisens agerande. Polisens informationsdirektör Lars Förstell
svarade på insändaren och skrev bland annat att pojkarna ”misstänks för att
ha rånat andra ungdomar”. Han skrev också att rånoffret ”kunde peka ut
ungdomarna” och att det handlade om två rån trots att det ena rånet
inträffade när pojkarna stod uppställda mot väggen.
– Jag byggde mitt svar på händelserapporten från poliserna på plats. Vid det
tillfället var de misstänkta enligt rapporten, säger Lars Förstell, som inte
informerats om att det inte finns några misstankar mot pojkarna.
Borde du ha kontrollerat om pojkarna var misstänkta när du skrev ditt
insändarsvar två dagar efter händelsen? Föräldrarna anser att du pekar ut
deras barn som misstänkta rånare.
– Jag kollade upp och utgick från materialet från dem som var med vid
ingripandet. Men var de inte misstänkta har jag gjort en dålig formulering.
Det är olyckligt och jag har full förståelse för att pojkarna och deras
föräldrar reagerat. Istället för att skriva att pojkarna ”misstänks” skulle
jag ha skrivit ”misstänktes”.
Du skriver också i ditt svar att ”ett av rånoffren följde med i en polisbil
och kunde peka ut ungdomarna”. Enligt utredaren Lennart Andersson har
pojkarna inte pekats ut. Hur kommenterar du det?
– Den uppgiften fick jag också från händelserapporten, säger Lars Förstell.
Exakt vad som stod i händelserapporten har Sydsvenskan inte kunnat ta
del av.
Även barn-och familjeenheten på socialförvaltningen i Södra innerstaden fick
en rapport från polisen. Den ledde till att pojkarna och deras föräldrar tre
veckor efter händelsen, kallades till ett möte med en socialsekreterare.
Mötet motiverades med att pojkarna var misstänkta för rån vilket de alltså
inte var. I söndags berättade föräldrarna till en av pojkarna att de
chockades av brevet eftersom de inte hört någonting om några misstankar
tidigare. De sa också att de upplevde det som om socialsekreteraren utgick
ifrån att deras son varit inblandad.
– Jag vet inte vad socialen fått det ifrån att de skulle var misstänkta.
Kanske handlar det om ett missförstånd, säger Lennart Andersson.
Annikki Tinmark är chef för barn- och familjeenheten. Hon vill inte säga vad
det stod i den rapport som polisen skickade:
– Men efter att ha läst rapporten kan jag säga att vi har handlat helt
korrekt, säger hon.
Med andra ord har även polisrapporten till socialförvaltningen pekat ut
pojkarna som rånmisstänkta.
Alla minderåriga som finns med i polisrapporter som skickas till
socialförvaltningen i Södra innerstaden kallas till möte med en
socialsekreterare:
– Så är våra rutiner. Det kan handla om små saker eller stora saker. Och
barnet behöver inte ha varit inblandat i något brottsligt. Ofta kan vi
snabbt avfärda ärendet, säger Annikki Tinmark, som anser att det är bättre
att gripa in en gång för mycket än tvärtom.
Av 250 rapporter från polisen det senaste året ledde fyrtio till
utredningar.
Polisen körde hem pojkarna med motiveringen att de vistades i ett farligt
område.
Är det farligt för barn- och ungdomar att vistas på Möllevången en
onsdagskväll klockan åtta?
– Jag kan inte säga att det skulle vara någon fara för barn att vistas i
området. Det är ju deras egen hemmiljö, säger Annikki Tinmark.
Föräldrarna och medlemmarna i den stödgrupp som bildats efter händelsen
menar att polisen tog till polislagen kapitel 12 som en
efterhandskonstruktion när det visade sig att rånmisstankarna inte höll
samtidigt som händelsen väckte en sådan stor uppmärksamhet.