Polisen tog inte problem på Herrgården på allvar

Malmö.

I tio månader har Skånes polisledning hemlighållit en utredning om insatserna på Rosengård. Men Sydsvenskan kan idag avslöja att den innehåller skarp kritik mot flera polischefer.

– Rosengård lämnades åt sitt öde, står det i rapporten.

Flera gånger under 2008 och 2009 skakades Rosengård av bränder, stenkastning och kravaller.

Oroligheterna ledde till några av de mest omfattande polisinsatserna i Skånes historia.

Frågan är om upploppen hade kunnat förhindras eller åtminstone mildrats. Några av Skånepolisens tyngsta chefer fick i uppdrag att utreda saken:

Gjordes rätt bedömningar?

Fattades väl underbyggda beslut?

Fördelades resurser på ett bra sätt?

Svaret är nej på samtliga frågor, enligt den rapport som Skånepolisens ledning försökt hålla hemlig i snart tio månader.

Men Sydsvenskan har nu tagit del av rapporten och kan konstatera att slutsatserna inte är smickrande för Malmöpolisen.

Flera chefer, däribland polismästare Ulf Sempert, kritiseras för direkta felprioriteringar och brist på handlingskraft. Något som kan ha förvärrat utvecklingen i Rosengård.

Flera exempel tas upp.

Trygghetsmätningen 2008 visade alarmerande värden för Herr­gården. ”Aldrig någonsin hade man på någon annan plats i landet fått lika höga resultat avseende den samlade problembilden för medborgarna”, står det i rapporten.

I polisens egna dygnsrapporter från mars till december 2008 rapporterades dessutom över hundra bränder och ett stort antal rån, knivskärningar och stenkastningar mot polis och räddningstjänst.

Men trots alla varningssignaler förstärktes inte Rosengårdspolisen. Tvärtom. Rosengårdspoliserna fick istället order om att förstärka Södra innerstaden som fått dåliga värden i trygghetsmätningen 2007.

Den ordern beskrivs i rapporten som direkt kontraproduktiv eftersom Rosengård därmed lämnades åt sitt öde under huvuddelen av 2008.

Att dåvarande närpolischefen i området gång på gång berättade för ledningsgruppen vad som var på gång, hjälpte inte.

Inte heller efter decemberkravallerna tog Malmöpolisen tag i frågan på tillräckligt allvar och omfördelade resurser till Rosengård. Det förvånar författarna till rapporten: ”Det fanns då, om inte förr, ett stort behov av en brottsförebyggande och trygghetsskapande polisverksamhet i Rosengård.”

Redan under våren 2009 blossade bränderna åter upp i Rosengård.

Inte förrän i månadsskiftet april/maj började polisen ta tag i problematiken. ”Då var det för sent”, enligt rapporten.

Thomas Anderberg, biträdande taktisk ledare på staben, är medförfattare till utvärderingen.

– Det är förstås lätt att vara efterklok. Poma bedömde att de klarade detta själva. Men med facit i hand borde de ha lyft frågan om att få ytterligare hjälp i ett tidigare skede, säger han.

Sydsvenskan har förgäves sökt polismästare Ulf Sempert för en kommentar.

Chefer bakom rapporten

Rapporten skrevs av några av Skånepolisens tyngsta chefer, bland dem Staffan Paulsson, polismästare och chef för utryckningsstyrkorna i Skåne, och Marie Jarnerus, då chef för piketen, nu chef över Rikskriminalens särskilda insatsstyrka, NI.

Det är främst två avdelningar som kritiseras i rapporten: Polisområde Malmö (Poma) som leds av polismästare Ulf Sempert och Pomas operativa ledningsgrupp som leds av biträdande polismästare Åsa Palmqvist.

Relaterade artiklar

Författare: Jens Mikkelsen
Publicerad 2 oktober 2010 10.58
Uppdaterad 2 oktober 2010 10.58

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen