Polisen vill visitera mera

- Vi kan stänga av Stortorget vid ettiden på natten och visitera av samtliga personer med metalldetektor för att leta efter knivar. En annan variant är att upprätta kontrollplatser på olika ställen i stan och söka igenom folk efter knivar. Men en förutsättning för sådana punktinsatser är att vi har med oss åklagarna så att de är beredda att driva fallen hårt i domstol och att påföljden inte stannar vid böter, säger kommissarie Willy Persson.

Det stödet finns.
- Min uppfattning är glasklar. Personer som rör sig i torgmiljö beväpnade med kniv uppfyller kriterierna för att fallet ska gå att driva vidare till domstol med krav på fängelse som ett grovt brott mot knivlagen, säger överåklagare Sven-Erik Alhem.

Kommissarie Willy Persson arbetar vid Malmöpolisens centraljour och är därmed en av spindlarna i nätet för en stor del av polisens utryckningsverksamhet i Malmö.

På onsdagsförmiddagen satt Reporterjouren där och förmedlade frågor från läsarna. Conny Skoog vill veta, apropå överåklagare Alhems förslag om skärpt tillämpning av knivlagen: Har polisen nog med resurser att beivra knivbrott?
- Inte konstant men via riktade insatser som den ovan beskrivna kommer man en bit på vägen, menar alltså Willy Persson.

Stark integritetskränkning
Polisen har mycket stora möjligheter att stoppa folk och leta efter knivar och avväpna enskilda även om en avspärrad gatumiljö samtidigt är en stark integritetskränkning.
- Det är klart, men samtidigt tror jag att de som besöker nattklubbarna och krogarna vill ha en vapenfri miljö. Den här typen av insatser kan gynna alla. Samtidigt kan vi också skapa en osäkerhet för de kriminella. Vet de att vi är beredda att kolla dem när som helst tar de inte med sig kniven ut, säger Willy Persson.

Polislagen ger i nittonde kapitlet utrymme för den här typen av åtgärder mot ett flertal personer på en gång. Till exempel om det finns tips om ett förestående gängbråk. Och särskilt om det inträffat många bråk av grövre karaktär på en plats.

Åtal för beväpnad man
Så måste sägas vara fallet med Stortorget med omgivningar. På onsdagen åtalades till exempel en 39-årig man för grovt vapenbrott. Den 22 augusti i år försökte han komma in på nattklubben Étage beväpnad med en pistol. På nattklubben Heartbreak sköts nyligen en man ihjäl i samband med ett slagsmål.

Lisa Nilsson har bott på Manhattan i New York i 25 år utan att vara rädd för att drabbas av brottslighet. För tio år sedan flyttade hon hem.
- Här i Malmö känner jag mig betydligt mer otrygg. Jag går ingenstans på kvällarna utan åker alltid taxi. Min fråga är: Om poliserna och myndigheterna i New York lyckades minska brottsligheten så oerhört mycket, varför klarar man då inte av det i Malmö?

New York-polisens nolltolerans innebär bland annat att man ingriper även mot små vardagsbrott. Den som kissar offentligt riskerar att få tillbringa några timmar i arresten. Harald Runge är kommissarie vid centraljourens beredningsenhet.
- Jag önskar att vi hade kunnat hjälpa alla som gör polisanmälningar, men då hade vi behövt mer än dubbelt så många poliser som i dag. Ett sånt samhälle ska vi inte ha, säger han.

Måste prioritera
Polisen måste prioritera, vad som ska ligga högst på listan är en fråga som ständigt diskuteras av polisledning och politiker men att med fotpatrullerande poliser hålla efter till och med nedskräpare för att skapa ett bättre rättsmedvetande hos allmänheten går inte.
- Vi har inte en chans att hålla nolltolerans med våra resurser. Det är nästan en lyx i dag att ha fotpatrullerande poliser till exempel. Patrullerna hinner knappt köra bil mellan sina insatser, säger Willy Persson.

Harald Runge säger att han respekterar brottsoffren men pekar samtidigt på svårigheterna med dem med den strida strömmen av anmälningar.
- Om jag får in en anmälan om misshandel som beskriver gärningsmannen som "okänd man, i 20-årsåldern, mörkt hår, med svenskt utseende", vad ska jag göra med den? Signalementet stämmer in på en tredjedel av Malmös befolkning, säger han.

Vågar inte gå ut
Hur farligt är Malmö? Var ska man inte gå? Vid vilka tider? Hur ska man skydda sig? Marianne Burman är en av många läsare som ställer de frågorna. Hon använder rullator och vågar inte ge sig utanför sin gård. En väninna till henne har blivit nerslagen och rånad på en av Malmös kyrkogårdar.
- Jag funderar på att skaffa mig något slags larm till min rullator. Om några hotfulla personer närmar sig kan jag sätta på larmet och förhoppningsvis skrämma iväg dem, säger Marianne Burman.

Kommissarierna Runge och Persson anser båda att Malmö inte är särskilt farligt för gemene man. De grövre våldsbrotten drabbar oftast kriminella.
- Är det en vettvilling som vill hugga ner mig kan han lika gärna göra det vid lunchtid på torget som en mörk natt i en gränd. Det är nästan omöjligt att skydda sig emot, säger Harald Runge.

Willy Perssons enkla råd för självskydd är att försöka tänka som de kriminella - var är det lättast att hoppa på ett rånoffer utan att vittnen ser det, var kan man ostört förgripa sig på någon?
- Och så ser man till att undvika utsatta platser. Man ska försöka följa folkströmmarna när man rör sig på stan på nätterna, inte ge sig ut i en dåligt upplyst park mitt i natten ensam, säger han.

På onsdagen fortsatte också frågorna eller snarare påståendena om att det är utlänningar och invandrare som står för större delen av brottsligheten i stan.

Flera uppringare var kritiska mot Sven-Erik Alhems svar att det skulle krävas en noggrann analys innan det går att säga om invandrare (definition: födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i annat land) begår fler brott än icke-invandrare.

Vi återkommer till frågan senare i veckan.

I dag svarar chefen för Malmö tingsrätt, lagman Barbro Thorblad, på era frågor. Välkomna.