SEVED. – Det är inte lönt att snacka med politikerna. De dyker bara upp när det börjar närma sig val. Men det händer ingenting, säger Nader Mashoun.
Han är 22 år gammal och bor, precis som 4 500 andra Malmöbor, på Seved i södra Sofielund. De senaste veckorna har det rapporterats om skottlossning, bråk och narkotikahandel.
Det har det gjorts i många år. Det är inget nytt.
Ungefär lika länge har
Malmö stad arbetat med olika projekt för att skapa trygghet, mötesplatser och att få in folk på arbetsmarknaden. Kvarteren kring Seved tillhör landets fattigaste.
– Hade det byggts en konstgräsplan här, säger Nader Mashoun och pekar mot torget mitt på Seved, så hade ungarna hängt där på kvällarna istället för på Rasmusgatan.
Lite senare på tisdagskvällen
träffas politikerna i Södra innerstadens stadsdelsfullmäktige för att fatta en rad beslut som rör stadsdelen.
Bland annat att det ska satsas 285 000 skattekronor på ”förstärkt sommarverksamhet för barn och ungdomar med särskilt fokus på Seved”.
Men först gör de ett besök i Seved, ledsagade av chefen för Södra innerstadens strategiska avdelning, Ewa Ekberg-Wihlén, och stadsdelschefen Anders Malmquist.
– Man sätts på praktik efter praktik. Det leder ingen vart. Man får tretusen i månaden för att jobba fulltid, åtta timmar om dagen. Då är det enklare att sitta hemma och få lika mycket i socialbidrag. Gör så att man kommer någonstans istället, säger Nader Mashoun till de besökande politikerna.
–
Vad gör du själv?
undrar moderaten Gerd Clair.
– Jag har gett upp. Alla vägar är stängda. Om man får ett jobb och man samtidigt har skulder, då tar Kronofogden allt. Det som blir kvar är lika mycket som socialbidraget, svarar han.
– Skulle du inte klara av att ha det tajt under fem år tills du tagit dig ur den situationen då?, frågar Gerd Clair.
– Men inte så tajt i fem år och jobba full tid för tretusen i månaden. Det är svårt, svarar han.
För socialdemokraten
Marianne Giheden, ordförande i Södra innerstadens stadsdelsfullmäktige, är engagemanget det viktigaste för Seved.
– Att låta människor vara delaktiga, så att de ser att de kan vara med och påverka. Att våga tro på människorna, säger hon.
För moderaten Gerd Clair är det personliga ansvaret viktigast.
– Jag skulle vilja ta tag i det och göra något radikalt, säger hon och spänner näven i luften. Människorna ska ta tag i problemen själva, vi ska ge verktygen. Ut och ta tag i ditt liv, säger hon.