Populärkultur viktig ingång till Förintelsen

Ett sextiotal lärare från hela Skåne är samlade i aulan i Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Det är utbildningsdag om resor till Förintelsens minnesplatser. Ulf Zander, docent i historia vid Lunds universitet, föreläser på temat Förintelseforskning: gamla lärdomar och nya perspektiv.
– Man måste hänga med, säger han.
– Man kan inte bara visa gamla bilder från kriget.

Ulf Zander brukar föreläsa för blivande lärare. Hans powerpointpresentation innehåller många bilder. En del dokumentära. Men också en bild på Kate Winslet som nunna i den brittiska humorserien ”Extras”. Winslet fäller en bitter replik: ”Jag har noterat att det krävs en roll i en film om Förintelsen för att vinna en Oscar”. Nästa bild är från filmen ”The Reader” där Kate Winslet spelar nazist. För den rollen vann hon en Oscar i år.
– Man måste ha det här perspektivet också. För det har eleverna, säger Ulf Zander.

En av lärarna har skruvat på sig i bänken. Detta var inte vad han hade väntat sig. Nu räcker han upp handen.
– Det här går över huvudet på mig. Fokuserar vi på rätt sak? Det finns ju revisionister som påstår att Förintelsen inte har ägt rum!

Det är inte första gången som någon protesterar när Ulf Zander lyfter fram populärkulturen som en viktig del av Förintelseundervisningen. Han bemöter invändningen:
– Jag vet hur gärna många lärare vill betrakta historien som det som var då. Men det är ett farligt perspektiv. Ni är hjälplöst förlorade om ni går ut till eleverna och säger: ”Nu ska vi prata om Förintelsen. Det är det värsta som har hänt. Det var då.” ”So what”, kommer eleverna att säga. Förintelsen har inget eget värde för dem. Det måste bli relevant här och nu.

Han säger:
– Historia är ett färdighetsämne. Man måste förvisso kunna vad som har hänt. Men man måste också lära sig på vilka olika sätt man använder historien. För historien används ju hela tiden som politiskt slagträ.

Den kritiske läraren invänder att spelfilmer inte är helt trogna sanningen.
– Och? säger Ulf Zander.
– Man får skilja mellan den poetiska sanningen och den historiska sanningen. Och eleverna måste få klart för sig att den poetiska sanningen är vår tids syn på det som har hänt.

Just synen på Förintelsen, och hur synen ändras, är Ulf Zanders specialområde.
– Varje gång man aktiverar en historisk händelse så förändras den. Den anpassas till de behov vi har här och nu.

”Lär man sig mer om Förintelsen så blir man vaccinerad mot främlingsfientlighet” – det är en utbredd förhoppning i svenska skolor. 10  000 svenska elever om året besöker Auschwitz eller någon annan av Förintelsens minnesplatser. Det motsvarar 10 procent av en årskull.
– Problemet är att det finns många Förintelseförnekare som inte alls lider någon brist på kunskap. De har läst in sig på just detta så det sjunger om det.

Så vad tror Ulf Zander? Finns det fog för förhoppningen om Auschwitzbesök som vaccin mot rasism?
– Jag tror att man skaffar sig en sorts handlingsberedskap genom att lära sig mer om hur det här kunde bli till, och se att det här är det värsta uttrycket för rasism och förföljelser.

Men för att lärdomarna ska bli användbara, säger Ulf Zander, är det viktigt att besöket sätts i ett sammanhang. Som på Sorgenfriskolan, som vi berättade om här.
– Eleverna måste få klart för sig vad nazismen var och vad Förintelsen var.

Det är viktigt att inte enbart fokusera på offren.
– Det fungerar inte att göra på det gamla vanliga viset: sätta fram Förintelsen och säga: ”Titta så illa tyskarna betedde sig. De var onda.” Det krävs att man försöker få eleverna att förstå vad det var för tankar i trettio- och fyrtiotalens Tyskland som gjorde att man fick så många att ställa upp på den här fruktansvärda hanteringen.

Ulf Zander konstaterar att det förekommer grova överdrifter – vuxna tar ibland till nazisternas massmord på judar för att lära barn att respektera varandra.
– Det får inte landa i: ”Mobbning på skolgården idag leder oundvikligen till Förintelsen imorgon”.

Kunskap om Förintelsen kan, tänker Ulf Zander, hjälpa unga att känna igen, och genomskåda, liknande argumentation.
– Till exempel i Israel–Palestina-konflikten. Där används Förintelsen för att legitimera tokigheter på båda sidor. Ofta köper man den sida man hejar på, fullständigt okritiskt. Men backar man bandet ser man att en liknande argumentation användes på trettiotalet. Nazisterna sa: ”Titta på judarna vad de har gjort mot oss. Hejdar vi dem inte nu så kommer det att gå jätteilla.”

Vad ansåg tyskarna att judarna hade gjort dem?
– Man målade upp dem som en liten grupp som dominerade ekonomin totalt och roffade åt sig samtidigt som de hederliga tyska arbetarna led under depressionen. Och eftersom nazisterna utgick från rasläran bestämde de att judarna var sämre. Det stora hotargumentet var att tyskarna skulle gå under mot vad man ansåg vara en svagare ras.

Är det fel att jämföra Förintelsen med Israel-Palestina–konflikten?
– Problemet är att man nästan alltid bortser från skillnaderna. Det är stor skillnad mellan att slussa människor i industriell skala till förintelseläger, och ha ihjäl så många som möjligt, och att ockupera mark och driva en förvisso väldigt hård politik mot dem som blir förtryckta.

Ulf Zander tycker att fler borde reflektera över varför Israel–Palestina-konflikten sällan jämförs med exempelvis de sovjetiska arbetslägren kring Gulag där miljoner dog under Stalintiden.
– Varför har Förintelsen sådan sprängkraft? Det är förstås för att nazismen gick i total moralisk konkurs efter andra världskriget. I stort sett alla utom nynazisterna är överens om att Förintelsen är det värsta och säms-ta som har drabbat mänskligheten.

När Ulf Zander undervisar brukar han ha med sig karikatyrer riktade mot å ena sidan judar, å andra sidan araber. Han visar på likheterna mellan judeskämten och arabskämten.
– Det här drabbade judar, men det kan också drabba andra. För mekanismerna finns där.

Lär man sig något av historien?
– Cyniker säger att det enda vi lär oss av historien är att vi inte lär oss något av historien. Men jag skulle vilja säga att genom att bearbeta historien som vi gör med exempelvis Förintelsen är det oundvikligen så att vi tar in kunskaper om det förflutna i skolan.

Lärdomarna fungerar inte alltid. I regionen Darfur har 300 000 människor dödats och 2,7 miljoner drivits på flykt i kriget mellan regeringen och rebeller. Men FN:s insatser här präglats av kompromisser och avvaktan.

Samtidigt påminner Ulf Zander om att EU, som är en följd av andra världskriget, faktiskt kan fungera som ett fredsprojekt:
– Det finns väldigt lite som talar för att Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer att gå i krig med varandra tack vare att de ingår i samma organisation. På det sättet kan hi-storien vara livets läromästare, som det hette på 1800-talet.