MALMÖ. Fortfarande tre veckor efter den dramatiska räddningen är Ulf
Wahlström på Jägersro brandstation skakad. Som styrkechef ledde han insatsen
i samband med en lägenhetsbrand på Ramels väg i Rosengård lördagen den 3
september.
– Visst har jag varit i liknande situationer, men aldrig tidigare känt mig
så stressad och utsatt som den här gången. Folkmassan skrek på alla tänkbara
språk. 20-25 män drog i oss, i vår stege, i linorna och var hela tiden i
vägen så att vi till sist bokstavligt talat tvingades slå bort dem, berättar
Ulf Wahlström.
Hans kollega Stefan Greschner var också med:
– Det var upp mot 400 människor på gården. En kvinna stod på en balkong och
höll ut sin bebis över räcket. Folk skrek konstant och vi visste inte om de
sa åt henne att hon skulle släppa barnet eller hålla kvar. Situationen var
mycket pressad och helt utanför vår kontroll.
På grund av den dramatiska utvecklingen och en från början
underdimensionerad styrka utan poliseskort tvingades Ulf Wahlström tumma på
sin egen säkerhet.
Medan rökdykarna gick in från trapphuset klättrade han själv, hårt trängd av
folkmassan, utan skyddsmask uppför stegen och lyckades i tre omgångar få ner
de två barnen och till sist också deras mamma från den rökfyllda balkongen.
– Det var i absolut sista stund. När jag äntligen fick ner mamman, som var
mycket rädd och panikslagen, var det flera av männen som koncentrerade sig
på att skyla hennes hår innan ambulanspersonalen kom fram. Det hade jag
väldigt svårt för att förstå i den situationen, säger Ulf Wahlström.
Efteråt kände han både rädsla och frustration.
Han skrev ner sina känslor i ett brev, som främst var ägnat åt hans fru och
barn. Men flera kolleger ville läsa det och det har nu cirkulerat runt och
väckt igenkännande sympati bland brandmännen i Malmö.
– Det formulerar vad många känner, menar Linus Eriksson, chef på Jägersro
brandstation.
– Efter det som hände i samband med moskébranden har det varit ganska tyst
om den här viktiga säkerhetsfrågan. Situationen påminner en hel del om den
man ser på teve från oroshärdar, där folkmassorna hjälper till i kaoset. Det
är direkt förödande för vår möjlighet att rädda liv, säger han.
Alla brandmän som Sydsvenskan talat med är överens om att det här är
någonting helt annat än den stenkastning som förekommit i perioder.
– Här handlar det ju om människor som egentligen vill gott. Problemet är att
vi inte kan kommunicera ordentligt med dem. Därför skulle vi behöva personal
med rätt bakgrund och vi skulle också behöva lära oss mer om olika kulturer,
menar Stefan Greschner.
I det så kallade Rosengårdsprojektet är brandkåren redan ute och informerar
högstadieelever inte bara i Rosengård utan också i flera andra områden. Som
en direkt följd av lägenhetsbranden på Ramels väg sjösätts nu en helt ny
åtgärdsplan (se ruta intill). Och ikväll klockan 21 anordnas ett stormöte
för de boende i området.
– Vi måste agera med kraft nu. Det här är ett problem som inte bara gäller
Rosengård utan även Hermodsdal, säger Linus Eriksson.