Malmö. Men Malmö stads säkerhetsansvariga bedömer att hotbilden kvarstår.
I maj 2005 avlossades skott mot Ilmar Reepalus bostad och någon sprejade
svarta hakkors på ytterdörren. Sedan dess har bostaden kameraövervakats.
Eftersom huset ligger precis intill gatan riktas kamerorna mot en plats dit
allmänheten har tillträde, därför krävs tillstånd. Länsstyrelsen beviljade
kameraövervakning med inspelning av bilder. Sådan bevakning är ytterst
ovanlig.
Men när tillståndet omprövades i januari gjorde länsstyrelsen en ny bedömning:
ja till fortsatt kameraövervakning, men stopp för inspelning av bilder.
Länsstyrelsens beslut bygger på polisens och Malmö stads bedömningar – och
dessa skiljer sig åt.
Den 14 januari skriver polisen i ett utlåtande: ”Någon konkret hotbild mot
familjen Reepalu föreligger inte”.
Den 21 januari skriver Malmö stads säkerhets- och beredningsavdelning:
”Som ansvariga för Malmö stads säkerhetsarbete gör vi bedömningen att det
finns en hotbild mot kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu och hans
bostad.”
Enligt säkerhetssamordnaren har antalet kontakter med personer som upplevs som
hotfulla ökat under 2008.
Länsstyrelsens beslut är en mellanväg:
– Vår uppfattning är att det finns en hotbild men inte en hotbild som
föranleder inspelning, säger Henrik Kvennberg som ansvarar för ärendet på
länsstyrelsen.
Sedan beslutet fattades har Ilmar Reepalu mött starka reaktioner efter sitt
uttalande i Sydsvenskan om att Sveriges tennismatch mot Israel borde
stoppas.
Förändrar detta Polisens bedömning av hotbilden?
– Vi gör ju hot- och riskbedömningar kring olika personer. Vad vi har gjort
här och inte gjort här kan vi inte gå in på, säger länspolismästare Ulf
Sempert.
Länsstyrelsens beslut kan överklagas. Ilmar Reepalu vill inte kommentera saken.