Rättens ordförande Per Hellsvik, till vardags universitetslektor i
rättsvetenskap, gör först en närvarokontroll.
De tre nämndemännen är på plats. Likaså åklagaren, målsägaren, försvaret och
den tilltalade. Det är huvudförhandling i rättegångssalen mittemot
Juridicumpalatset på Stora Gråbrödersgatan.
Några av huvudpersonerna spelas av Erik Stavefeldt, Zdravka Zulj, Alexander
Nielsen och Aslan Tügel som alla pluggar juridik i Lund.
Men på plats finns också högstadieelever från Rosengårdsskolan i Malmö. De är
särskilt inbjudna till Juridicum för att leka rättegång tillsammans med
riktiga jurister och studenter.
Fallet som de ska ta ställning till ser enkelt ut. Det är ett misshandelsfall
och offret har blivit av med två tänder.
Men frågan är vem som hotade vem och om den tilltalade handlat i nödvärn eller
inte.
Det är många svåra ord på en gång. Men åklagarsidan, som består av elever, är
väl påläst. De förhör vittnet Aslan Tügel, pojkvän till den tilltalade
Zdravka Zulj.
Såg du att han spottade?
– Ja.
Såg du att han knuffade henne?
– Ja, jag såg att han kom emot henne.
Och varför gick du inte emellan?
– Vi har inte den rollfördelningen i vår relation. Hon brukar ta tag i saker
själv, svarar Aslan.
Då brister såväl publiken som rättens ordförande i skratt. Och för en kort
stund är allvaret borta.
När rättegångsspelet är över pustar en nöjd Zdravka Zulj ut. Hon är imponerad
över elevernas prestation.
– De var väldigt väl förberedda. De visste vad som var rätt och fel. Och var
duktiga på att argumentera.
Syftet med spelet är att hejda den sociala snedrekryteringen till högre
studier i allmänhet och till Juridicum i synnerhet, förklarar Alexandra
Brundin Urisman, ordförande för Juridiska föreningen i Lund.
– Det handlar inte om att frälsa utan att visa upp något som eleverna kanske
inte känner till. Och få dem att förstå att det inte ligger så långt borta.