Så ska Malmös skolor bli bättre

Malmö.
Var femte niondeklassare i Malmö lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Skolan är den viktigaste valfrågan. Vi berättar om partiernas lösningar.

Agneta Eriksson, skolkommunalråd (S):

Hur ska skolresultaten förbättras?

– Man kan inte använda samma mall för alla skolor. Skolorna behöver olika åtgärder beroende på elevunderlaget.

– Ledarskapet behöver förstärkas på skolorna – det är en nyckel till framgång.

– På skolor i områden med stora sociala problem är det absolut nödvändigt att få en närmare samverkan med socialtjänsten. Annars riskerar skolan att inte klara sitt huvuduppdrag. Lärare får i vissa fall ägna mycket tid åt att stödja elever med psykosociala problem.

Ni vill att förskolorna och grundskolorna ska fortsätta styras av tio lokala nämnder i stadsdelarna.

– Ju närmare man kommer verksamheten där de politiska intentionerna ska verka desto bättre möjlighet att ingripa och fatta beslut om åtgärder.

– Det blir en perifer central skolstyrelse som inte har någon kontakt med verkligheten över huvud taget.

Ni vill fortsätta fördela pengar utifrån var skolan ligger – mer pengar till skolor i områden med hög arbetslöshet, många lågutbildade och låga inkomster.

– Det är självklart att man måste fördela resurserna efter behov. Den resursfördelning vi har i Malmö har Skolverket framhållit som ett gott exempel.

De borgerliga vill istället införa individuell skolpeng. Vad är din kritik mot det?

– Hur ska man sätta en individuell prislapp på varje enskilt barn? Vi har väl 27 000 elever i grundskolan. I praktiken verkar det orimligt.

Patrik Reslow, skolpolitisk talesman (M):

Hur ska skolresultaten förbättras?

– Stödinsatser ska sättas in tidigare och mer kraftfullt. Utvärderingar måste göras kontinuerligt, och de måste sammanställas snabbare än idag och vara mer inriktade på kunskap. Vad har eleverna lärt sig, vilka åtgärder måste skolorna vidta?

Ni vill inrätta en facknämnd för förskola, grundskola och gymnasieskola.

– Det blir enklare för föräldrar, elever och lärare att veta vem som styr skolan. Vi vill föra över så mycket som möjligt av ansvaret till rektor. Men vissa delar ska föras över till politikerna i en ny central skolstyrelse.

Vad är felet med dagens organisation där skolorna styrs av tio lokala nämnder?

– Det är en ineffektiv organisation.

Ni vill införa individuell skolpeng i Malmö.

– Vi vill ha en skolpeng som är lika för alla, och ett tilläggsbelopp för elever som behöver extra stöd. Tidiga kunskapstester och andra uppföljningar ska avgöra vilka elever som behöver extra resurser.

Vad är er kritik mot dagens system där skolor i områden med hög arbetslöshet och låg utbildning får mer pengar än skolor i välbeställda områden?

– Vi tycker inte om att generalisera. En skola ska inte ha mer pengar bara för att den ligger i ett utsatt område. Även med vårt system kommer skolor i belastade områden att få mer pengar, men vi kommer att utgå från de individuella behoven. Behöver du stödinsatser får du ett tilläggsbelopp.

11 förslag från de rödgröna

1 Mindre barngrupper i förskolan.

2 Sänkt förskoleavgift för låginkomsttagare – 10 miljoner satsas i den preliminära budgeten för 2011. Maxtaxan finns kvar.

3 Uteförskolor, utepedagogik och förskolebussar ska vidareutvecklas.

4 30 timmar. Så snart ekonomin tillåter: 30 timmars förskola även för barn till föräldralediga.

5 Betyg. Fortsatt riktad satsning till skolor med låga betyg för att höja betygen.

6 Sommarskola, lovskola, studieverkstäder och sommarpraktik ska utvecklas.

7 Modersmål. Undervisningen i såväl svenska som modersmål ska prioriteras.

8 Matematik. På försök: elever ska få matematikundervisning på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska.

9 Grönt. Fortsatt satsning på gröna skolgårdar.

10 Lokalt styrd. Grund- och förskolorna ska fortsätta styras lokalt av de tio nämnder som styr stadsdelarna.

11 Genus. Fortsatt satsning på genuspedagogik. Fortsatt satsning på forskning genom Resurscentrum för mångfaldens skola.

11 förslag från alliansen

1 Mindre barngrupper i förskolan, mindre skolklasser.

2 En ny facknämnd ska styra förskola, grundskola och gymnasieskola.

3 Barnomsorgsgaranti – ersättning till föräldrar som ordnar barnomsorg själva när kommunen inte erbjuder plats inom lagstadgad tid. Förskolan ska främst vara till för barn till föräldrar som arbetar.

4 Skolans kunskapsuppdrag ska förtydligas i en lokal skolplan.

5 Grundskolorna uppmuntras att införa betygsliknande omdömen.

6 Inga undantag från obligatorisk undervisning – en lokal regel bör införas.

7 Läsa skriva-räkna-garanti – extra stöd till elever under de första årskurserna.

8 Högre krav på modersmålsundervisning, noggrannare uppföljning. Högre krav vid rektorstillsättningar.

9 Omdöme. Föräldrar som önskar det ska få ett omdöme om barnets uppförande i skolan.

10 Försök med helt självstyrande skolor, så kallade kommunala friskolor.

11 Lokala elitklasser bör införas i Malmö. Duktiga elever ska uppmuntras att läsa universitetskurser redan under gymnasietiden.

Detta vill partierna

Socialdemokraterna

Max 20 elever i grundskoleklasserna.

Modersmålsundervisning från första klass.

Planera för mindre skolenheter.

Kurator och skolsköterska i varje rektorsområde.

Riktade insatser för att minska skolket.

Utveckling av olika skolprofiler. Ökat kommunalt inflytande över friskolor.

Fler gymnasieskolor med både praktiska och teoretiska program. Lärlingsutbildningar ska utvecklas.

Miljöpartiet

Både profilerade kommunala skolor och ett gott utbud av friskolor behövs. Föräldrakooperativ och andra icke-kommunala förskolor ska uppmuntras.

Flerspråkig pedagogik ska utvecklas och alltid ingå i Malmös skolverksamhet.

Mer aktiviteter i skolorna på kvällar och lov kan motverka vandalisering. Skolbiblioteken ska vara öppna för allmänheten.

Mer samarbete mellan kulturinstitutionerna och skolan.

Kurator och skolsköterska bör finnas på varje skola.

Satsningen på ekologisk skolmat ska fortsätta tills 100-procentmålet är nått.

Vänsterpartiet

Max femton barn i varje förskolegrupp. Minst en personal på fem barn.

På sikt – avgiftsfri förskola.

Max 20 barn i grundskoleklasserna. Max 500 elever per grundskola.

Undervisning i och på modersmålet samt studiehandling måste finnas i både skola och förskola.

Nej till friskolor.

Nej till betyg i grundskolan.

Nej till läxor i grundskolan – allt skolarbete ska ske i skolan.

Gymnasieskolan: Blandat programutbud på alla skolor och ett nytt intagningssystem för större mångfald.

Moderaterna

Ökad möjlighet att välja förskola.

Skriftliga omdömen från första klass.

De praktiska programmen på gymnasiet ska stärkas. Fler lärlingsutbildningar.

Gärna friskolor. Men nej till religiösa och politiska friskolor.

Öppna förskolan bör byggas ut.

Bättre uppföljning av svenskkunskaper av elever som är nya i landet och går i förberedelseklasser.

Duktiga elever ska uppmuntras att läsa universitetskurser redan under gymnasietiden.

Minskad byråkrati i skolan.

Folkpartiet

Förskoleföreståndare på varje förskola.

Svenska ska talas på lektionerna utom vid undervisning i främmande språk och på modersmål.

Elitskola i Rosengård kan öka integrationen.

Det bör inrättas en särskild kommunal enhet som bekämpar och förebygger skolbränder.

Ordningsomdömen i terminsbetygen från årskurs sex.

Fler lärlingsutbildningar.

Gärna friskolor. Men nej till nya religiösa friskolor.

Sveriges pensionärers intresseparti

En utredning ska belysa utbildningssektorns problem.

Elever som kunskapsmässigt inte är mogna för gymnasieskolan ska få gå ett tionde skolår.

Mindre barngrupper i förskolan, max 12 respektive 15 barn.

Sverigedemokraterna

Bidrag till modersmålsundervisning ska slopas.

Vårdnadsbidrag ska införas.

Nej till genuspedagogik i förskolan.

Ja till kyrkliga skolavslutningar.

Fler vuxna i skolan, till exempel skolsköterskor och kuratorer. Klassmorfarverksamheten ska utvecklas.

Skriftliga omdömen även i de lägre årskurserna.

Kristdemokraterna

Vårdnadsbidrag ska införas i Malmö.

Skollokalerna ska rustas upp och moderniseras.

Varje rektor/skolledare ska ha max 25 underställda anställda.

Offer för mobbning ska inte tvingas byta skola – den som mobbar ska flyttas.

Tydligare samverkan mellan föräldrar, sociala myndigheter, skola och polis.

Första besöket gratis på familjerådgivning.

5 läsare har reagerat på denna artikel.

0% är glada"

0% är likgiltiga"

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på "Så ska Malmös skolor bli bättre"?

Författare: Elin Fjellman Jaderup
Publicerad 14 oktober 2010 23.35
Uppdaterad 14 oktober 2010 23.35

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen