Larmet kom för fyra år sedan – men först nu ska pålverket undersökas.
Charlotte Björdal är en av Sveriges främsta experter på skeppsvrak och
nedbrytning av trä som ligger i vatten. Nu ska hon granska prover som har
borrats ut från tio av träpålarna under Kallbadhuset.
– Mitt uppdrag är att undersöka viket skick träpålarna är i idag. Det ska ju
inte vara en säkerhetsrisk att gå ut till det här badhuset, säger Charlotte
Björdal på Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Delar av pålverket har bytts ut genom åren. Till exempel byggdes
bastuavdelningarna upp på nya träpålar efter den förödande branden 2001. Men
en hel del av träpålarna är över hundra år gamla. Träet ruttnar. Och slitage
från is och vågor har gnagt ner stolparna så att de är timglasformade vid
vattenlinjen. Vissa av pålarna är så skadade att deras diameter har minskat
med 70 procent.
Björdal ska undersöka om pålarna är genomruttna, eller om det räcker att
byta dem som är svårast skadade. Sedan ska hon se om den ökända skeppsmasken
har angripit trävirket. En massiv invasion av skeppsmask kan totalförstöra
träkonstruktioner på bara några månader. Skeppsmasken är utbredd längs
västkusten, men trivs inte i bräckt vatten.
– Finns det skeppsmask är den säkert värst. Men vi får se om den har kommit
till Malmö ännu, säger Charlotte Björdal.
De träpålar som har knäckts och blivit uppfiskade ur vattnet har haft mycket
kraftiga maskangrepp.
– Det går skeppsmask i pålarna, säger Kallbadhusets arrendator Olle Kylborn.
Han tar oss med ut på soldäcket på herravdelningen och pekar ut en av de
skadade pålar, där provtagarna har borrat ut tre rejäla prover: ovanför
vattnet, i vattenlinjen och under vattenytan.
De yttre delarna av soldäcken och badbryggorna bärs upp av långa rader med
tillfälliga metallstöttor. En gång i månaden åker en kontrollant runt på en
liten flotte och skruvar till stöttorna så att de står stadigt.
För exakt ett år sedan avslöjade Sydsvenskan att delar av badbryggorna på
Kallbadhuset riskerade att rasa. Redan nästa dag gjorde Kommunals
huvudskyddsombud en skyddsrond och spärrade tillfälligt av de yttersta
soldäcken och badbryggorna på både dam- och herrsidan.
Redan i april 2004 besiktigades pålverket av en expert från konsultfirman
Carl Bro. Konsulten varnade för att delar av underredet kunde braka ihop.
Han underströk att en genomgripande renovering av hela pålverket och
balksystemet under badhuset ”måste planeras omgående”. Men
fritidsförvaltningen, som då ägde Kallbadhuset, rättade bara till de akuta
bristerna. Sedan gömdes larmrapporten undan i tre år, tills Sydsvenskan
hittade den.
Det senaste året har det rått kaos på fritidsförvaltningen, och
renoveringsplanerna har legat på is. Men vid årsskiftet tog stadsfastigheter
över anvaret för kommunens 82 sportanläggningar, och har nu startat en
renoveringkampanj, där omkring en halv miljard kronor ska satsas på de
förfallna fritidspalatsen. Renoveringen av ”Ribban” står högt upp på
prioriteringslistan.
– Jag är väldigt positiv till att stadsfastigheter har tagit över, eftersom
de har kompetens och erfarenhet av att sköta kulturhistoriskt värdefulla
byggnader, säger länsantikvarie Thomas Romberg.
Eftersom Kallbadhuset är klassat som byggnadsminne får träpålarna inte bytas
ut mot ett betongfundament eller liknande.
– Det är naturligtvis ingen kulturhistoriskt korrekt metod, säger
länsantikvarie Thomas Romberg.