MALMÖ. – Det gäller att försöka vidta de åtgärder vi har möjligheter
till, säger chefsåklagare Anders B Svensson.
Med skottsäker väst och en automatpistol i byxlinningen greps i tisdags
ledaren för en av de två falanger som sedan i somras slåss om drogmarknaden
i Sydsverige.
21-åringen hade vid gripandet precis blivit frisläppt från ett tvåmånaders
fängelsestraff. Han är ett efterlängtat kap för länskriminalen som i flera
månader lagt ner stora resurser på att punktmarkera honom och flera andra
huvudaktörer i den pågående konflikten.
I midsommarhelgen var han själv föremål för ett mordförsök på
Botildenborgsvägen på Persborg. För övrigt samma plats som han greps på i
tisdags.
Arbetsmetoden, att ständigt markera huvudaktörerna i gängkriget, har sedan
start inte gett några större genombrott. Trots det intensifierades insatsen
i fredags när flera poliser från polisområde Malmö förstärkte länskriminalen.
Fyra dagar senare greps gängledaren.
– Det innebär att vi har fått bort en nyckelperson i en av de här falangerna,
säger kommissarie Börje Sjöholm vid länskriminalen.
– Och så visar vi att vi gör något och att vi inte accepterar det här.
Så sent som i förra veckan åtalades en av de båda bröder som pekas ut som
ledare av den rivaliserade falangen. Han stämdes då för olaga hot, övergrepp
i rättssak och två fall av stöld. I sammanhanget småbrott för en person som
länskriminalen knyter till betydligt tyngre brottslighet.
Därmed har nu två av tre frontfigurer i gängkriget rättsliga påföljder att
vänta.
– Alla brott ska beivras. Är det så att man har tillräcklig bevisning på de
här punkterna ska det lagföras. Sedan får man jobba vidare på det andra,
säger chefen över åklagarkammaren i Malmö, Anders B Svensson, och syftar på
de uppmärksammade händelserna i Malmö och Lund.
Länskriminalens taktik är inte unik. Den har tidigare, med gott resultat,
använts mot såväl kriminella mc-gäng och annan organiserad brottslighet i
Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.
En vanlig följd är att de som skuggas, precis som i Malmöexemplet, åker fast
för småbrott. I de flesta fall med straffskalor långt under de brott som de
egentligen misstänks för.
Chefen på Rikskriminalens underrättelseenhet, Thord Modin, ser många fördelar
med taktiken, trots att de utpekade inte alltid får så långa fängelsestraff.
– Huvudsaken är att de har ögonen på sig. De ska veta att de aldrig går säkra,
säger han.
– Dessutom stör vi deras verksamhet eftersom de inte kan bedriva den när de
sitter bakom galler.
Den 21-årige mannen kommer, enligt vice chefsåklagare Mats Ericsson, under
torsdagen att begäras häktad för grovt vapenbrott.