Det var i april i år som två minderåriga barn fördes bort från sin hemvist i
Sydafrika. Mamman, en svensk medborgare som tidigare varit bosatt i Malmö,
tog med sig barnen till Sverige utan pappans medgivande.
Pappan har sedan dess drivit en juridisk process för att barnen ska återföras
till Sydafrika. Han har fått rätt i tingsrätten och hovrätten som fattat
beslut om att barnen ska överlämnas till honom från mamman, enligt
Haagkonventionen.
Under tiden gick mamman under jorden med barnen. Hon är efterlyst av polisen
och misstänkt för grovt egenmäktigande med barn, ett brott som kan ge upp
till ett års fängelse.
Samtidigt har hon och barnen levt gömda i en lägenhet i Malmö. Socialtjänsten
i Limhamn-Bunkeflo vet var barnen befinner sig men berättar det varken för
polisen eller pappan.
Orsaken: lagen om sekretess har förhindrat socialtjänsten att lämna ut
adressuppgifterna.
Gethel Jadbäck är chef för socialtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Hon säger att
situationen varit olycklig men att hon inte kunnat göra något.
– Jag följer bara lagstiftningen. Jag har inga befogenheter att röja några
uppgifter. Jag kan inte bryta mot lagen, säger hon.
Hon får medhåll av Malmös stadsjurist Natalie Stade som är insatt i
offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Hon känner till fallet med de
två barnen och säger att socialtjänsten har följt lagen till punkt och
pricka.
– Sekretessen får endast brytas när lagen säger att det finns en
sekretessbrytande bestämmelse i lag, en sådan fanns inte i detta fall, säger
hon.
– Just den här lagstiftningen är väldigt detaljreglerad och mycket snårig,
säger hon.
Finns där inget tolkningsutrymme?
– Nej, myndigheterna är lagbundna. Tänk dig vad som händer om myndigheterna
fick agera godtyckligt, säger Natalie Stade.
Mellan domstolsbeslutet och sekretesslagen hamnar de två minderåriga barnen
från Sydafrika. Trots att Sverige har skrivit under barnkonventionen som
fastslår att ”barnens bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som
rör barnet”, väger sekretesslagen tyngre.
Örjan Landelius, departementsråd på UD med ansvar för fall enligt
Haagkonventionen, har aldrig varit med om något liknande.
– Detta är utomordentligt ovanligt. Det har hänt att en förälder har gått
under jorden, men förr eller senare har polisen hittat barnen. Jag har inte
varit med om att myndigheter strider mot varandra på det här sättet, säger
Örjan Landelius.
För pappan har detta inneburit fyra månader av orolig väntan.
– Jag förstår inte att jag kan få rätt i domstolen och att det inte betyder
någonting. Jag vill inte ha ut adressuppgifterna, utan ha mina barn
tillbaka, säger han.
Nu väntar en fortsatt juridisk process och nya överklaganden.
Örjan Landelius tror att fallet kan bli en svår knäckfråga för domstolarna.
Malmös stadsjurist säger att det krävs en ändring i lagen.
– Man kan ju tycka att lagstiftaren missat något. Där finns en lucka i lagen,
säger Natalie Stade och tillägger:
– Det borde vara enkelt att åtgärda från lagstiftarens sida.