Vad är er uppgift, Varg Gyllander, pressekreterare på
Rimskriminalpolisen?
– Vi tar fram ett förslag till en misstänkt gärningsman för att ge mer
underlag till polisutredningen. Enkelt uttryckt handlar det om att försöka
begripa hur gärningsmannen tänker och fungerar.
Vilka ingår i gruppen?
– Gruppen bildades för femton år sedan och består i dagsläget av tio personer:
sex utredare varav två kriminaltekniker, en beteendevetare, en
rättpsykiater, en rättsläkare och en psykolog.
Hur jobbar ni?
– Vi börjar med att besöka brottsplatsen. Sedan sätter sig gruppen ner och går
igenom allt material i den pågående utredningen. Med hjälp av detaljer som
var brotten skett rent geografiskt, hur ett offer är skadat, på vilket typ
av plats det skett som tillsammans försöker vi skapa en bild av
gärningsmannen. Den analysen används i det fortsatta utredningsarbetet.
I vilka fall blir ni inkopplade?
– Vid allvarliga brott med okända gärningsmän som är svårutredda. Bland de
kända fallen hör Hagamannen, den pågående våldtäktsutredningen i Örebro,
Anders Eklund-utredningen och de många skottlossningarna i Malmö. I snitt
handlar det om uppåt tjugo ärenden per år.
Hur ofta lyckas ni?
– Vi har ganska hög träffsäkerhet på de analyser som görs, men det förs ingen
statistik och är ofta svårt att säga i vilken grad själva
gärningsmannaprofilen påverkat att gärningsmannen grips. Vi är noga med att
påpeka att vi gör en profil, inte ett facit. Det finns inga superpoliser som
kommer och löser brotten. Det här är en liten pusselbit i ett extremt
omfattande utredningsarbete.