Segregationen blir tydlig på somrarna när niondeklassarnas avgångsbetyg sammanställs. Gymnasiebehörighet i Rosengård: 43,7 procent. Limhamn-Bunkeflo: 91,1 procent.
Efter valet 2010 lanserade den rödgröna majoriteten ett nytt grepp för att höja betygen och öka likvärdigheten genom en satsning på språk. Nu finns ett färdigt förslag som ska upp i kommunstyrelsen.
Malmö s
tads enhet för forskning och utveckling inom utbildning ska ha en central roll. Men språksatsningen ska till stor del utformas och förverkligas på förskolorna och skolorna. Den ska nå elever på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i hela Malmö, även friskolor.
Forsknings- och utvecklingsenheten ska utbilda och stötta personal på flera fronter. Dels ska nyckelpersoner på förskolorna och skolorna få utbildning och fortlöpande stöd för att fungera som motorer i utvecklingsarbetet på sina arbetsplatser. För att det ska kunna finnas nyckelpersoner får varje stadsdel ersättning motsvarande en heltidstjänst.
Dessut
om kan förskolorna och skolorna söka pengar till utbildningar, exempelvis för en utbildning inom ett prioriterat språksatsningsområde. Då ingår ersättning för femtio procent av vikariekostnaden.
Förslaget omfattar 24,6 miljoner för 2012. Men satsningen handlar inte bara om pengar, en viktig del gäller tänkesätt och metoder.
När skolkommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) lanserade språksatsningen våren 2011 konstaterade hon att hälften av eleverna i Malmös grundskolor talar minst ett annat språk än svenska med sina föräldrar och att det finns elever som varken har en stark svenska eller annat starkt modersmål. Samma problembeskrivning finns i det färdiga tjänstemannaförslaget: barn som varken har en utvecklad svenska eller annat modersmål beskrivs som ”potentiellt mer missgynnade” i skolan.
Leif Åhlander som är chef för forsknings- och utvecklingsenheten poängterar att språksatsningen är för alla, oavsett etnicitet.