Ärendet handlar om polisens agerande vid kravallerna i stadsdelen Rosengård i
Malmö den 18 december 2008. En stor mängd poliser sattes in mot folkmassor
som både kastade sten och brandbomber mot dem.
Båda de polismän som använde nedsättande ord som "apejävel" och
"blattajävlar", samt utlovade stryk åt kravalldeltagare på Rosengård får
löneavdrag - fem dagars lön vardera. Den polisutredare som
hanterade materialet, hörde orden, men inte rapporterade det uppåt, får en
formell varning.
Polisen som filmade diskussionen i polisbussen slipper däremot påföljd - i och
med att han lämnade filmen ifrån sig efter kravallnatten 2008.
I en parallell process anser Rikspolisstyrelsen att chefen för Malmöpolisen,
Ulf Sempert, ska bedömas av Statens ansvarsnämnd. Men han bör "inte få
strängare påföljd än varning".
Chefen för kriminalsektionen i Malmö, Bengt-Åke Malm, som enligt första
bedömningen borde agerat mer kraftfullt, får inga vidare påföljder.
Biträdande länspolismästaren i Skåne har redan haft korrektionssamtal med
honom.
En av polismännen hade på eget initiativ med sig en videokamera och
dokumenterade det polismännen utsattes för. Han tog flera bildsekvenser som
senare användes i rättegång mot en av kravalldeltagarna.
Men han filmade också in i polisbussen, där han satt med sju kollegor. Medan
bussen kör in i kolonn med andra fordon mellan brinnande bilar och soptunnor
svär två av dem över den situation de befinner sig i. Nedsättande omdömen
som "apejävel" och "blattajävlar" användes.
Där kunde allt ha stannat om inte den aktuella filmen spelats upp under
rättegången mot en av kravalldeltagarna, en gänganknuten man som gick under
öknamnet "randiga tröjan". Flera åhörare i rättssalen
reagerade och en kraftig debatt blossade upp när Sydsvenskan avslöjade vad
som sades.
I december i fjor hade polisernas uttalanden gått flera varv i rättsväsendet.
Och det poliserna sa var inte brottsligt, kom åklagarna fram till. Däremot
var det ett brott mot polisförordningen, ansåg länspolismästare Eva
Årestad-Radner när hon lämnade sitt förslag till traff vidare till
rikspolisstyrelsen
- Detta har skadat förtroendet för polisen. Och det har försvårat arbetet,
särskilt i utsatta områden, sa hon.
På torsdagen var det polisens informationsdirektör Lars Förstell som
kontaktade Sydsvenskan när vi sökte Årestad-Radner för en kommentar. Han
betonar att det inträffade visserligen var illa, men att det har fört något
gott med sig.
- Det har blivit en väldig diskussion i organisationen på grund den här
händelsen. Varenda polisanställd har behövt fundera på de här frågorna i
ännu högre utsträckning.
Både rikspolischefen Bengt Svenson och polisfackets ordförande Jan Karlsen har
tidigare uttalat sig i "apejävelsärendet" och fördömt uttalandena. Därför
deltog ingen av dem i personalansvarsnämndens beslut. Pensionerade
chefsjuristen Ulf Berg var rikspolischefens ersättare.
- Det som sas i polisbussen har självklart påverkat förtroendet för svensk
polis negativt, säger han till Sydvsvenskan.
- Särskilt när det gäller förhållandet till människor med utländsk bakgrund.
Vårt beslut om disciplinstraff får ses som ett ringa bidrag till att
reparera det. I övrigt är det fortsatt arbete med värdegrunden - utbildning
- som det är viktigt att arbeta vidare med.
I debatten kring det som sas i bussen har polisernas utsatta situation, mitt i
kravallernas stenregn, betonats. Och använts för att förklara bort
uttalandena; de var frukten av stress och dåligt omdöme, är argumentet.
- Vi har tagit hänsyn till den osedvanligt våldsamma situation de befann sig
i. Straffen hade rimligen blivit högre om uttalandena fällts vid fikabordet
eller lugn patrullering, säger Ulf Berg.
Men två av polismännen är utbildade i särskild taktik och bör ha bättre
beredskap. Ledningen för Skånepolisen uttrycker det så här, via Lars
Förstell.
– Det ställs hårda krav på poliser, att kunna hantera svåra situation. Och det
är väl kända krav, det kan man inte komma ifrån.
Under utredningstiden har poliserna som satt i bussen varit förflyttade till
annan tjänstgöring. Den närmaste tiden ska polisledningen diskutera framtida
placering med dem. Om de som tidigare var placerade i yttre tjänst ska få
återgå eller inte.