MALMÖ. – Det krävs namn, öknamn eller mer precisa och avvikande
uppgifter om gärningsmännens utseende, säger kriminalinspektör Bengt-Olof
Nord.
Det var han som, helt enligt regelverket, bordlade Johannes Nebels fall
redan efter två dagar. Att ett ärende bordläggs är inte det samma som att
det läggs ner. Men det betyder att det är lagt åt sidan i avvaktan på att
nya uppgifter eventuellt dyker upp.
– Det som man ser i amerikanska filmer, existerar inte i Sverige. Här är det
strikta regler som gäller, med högst tolv personer i en fotokonfrontation.
Och då krävs det också att man har satt ihop den gruppen på rätt sätt med
snarlika bilder, säger Bengt-Olof Nord.
Hur en fotokonfrontation ska gå till är strängt reglerat, bland annat av
integritetsskäl.
– Om man visar flera bilder utan urskiljning så visar man också många
människor som inte har ett dugg med den aktuella händelsen att göra. Det kan
ju vara någon som brottsoffret är bekant med eller känner till från ett
annat sammanhang, och då är det ju inte så kul att bli förevisad på det
sättet, säger polisintendent Stefan Sintéus, chef för kriminalpolisen i
Malmö.
Men det finns flera andra skäl till att vara restriktiv, betonar han.
– Om vittnet inte kan peka ut gärningsmannen, trots att han eller hon finns
bland bilderna, har man så att säga bränt sina kort. Man måste alltså vara
så försiktig och säker som möjligt om det ska hålla i en rättegång.
Trots de strikta reglerna är det känt att polisen flitigt har använt sig av
skolkataloger med klassfoton för att ringa in misstänkta ungdomsrånare. Men
det vill Stefan Sintéus inte riktigt kännas vid:
– Det är kanske snarare så att den drabbade själv har tittat igenom
katalogen och sedan hört av sig till polisen, säger han.