Så ska svartjobb stoppas

Sydsvenskans granskning visade att Malmös svarta ekonomi kostar samhället runt 5,7 miljarder kronor varje år i uteblivna skatteintäkter.

Ungefär hälften av miljardsvinnet kommer från svartarbete. På botten av denna gigantiska skuggekonomi finns asylsökande och papperslösa som utnyttjas av företag som behöver billig arbetskraft. 15 kronor är en normal timlön och 15 timmar en normal arbetsdag i många av Malmös restauranger och butiker, verkstäder och biltvättar.

Sydsvenskan visade också att Malmö stads förvaltningar understödjer dessa företag genom att handla varor och tjänster av dem.

Uppgifterna kom som en kalldusch för toppolitikerna i Malmö. Kommunens stabschef Julia Janiec minns hur diskussionerna gick.

– Vi hade funderingar på att göra något, men i och med er kartläggning blev det väldigt mycket mer aktuellt. Innan den visste vi inte omfattningen av detta. Det finns ju ingen statistik, utan det vi hör talas om kommer via fackförbunden.

Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, hade börjat se över möjligheterna att ställa sociala krav i Malmö stads upphandlingar.

Nu blev frågan högprioriterad.

– Det har funnits lösa tankar tidigare, sedan kom dina artiklar och då förstärktes våra tankegångar. Att detta skedde i en sådan omfattning begrep jag inte, det måste jag erkänna.

Varje år upphandlar stat, kommuner och landsting varor och tjänster för runt 500 miljarder kronor. Men trots att upphandlingarna är det starkaste påtryckningsmedlet gentemot näringslivet har det hittills använts ytterst sparsamt i Sverige. Den främsta orsaken är att svenska jurister vidtagit en extremt försiktig hållning till EU-lagstiftningen. Sverige är sämst i Nordeuropa på att ställa sociala krav i upphandlingar, trots att det används frekvent i många andra EU-länder, visar en rapport av Kerstin Ahlberg, forskningsredaktör vid Stockholms universitets juridiska institution och Niklas Bruun, professor i privaträtt vid Helsingfors universitet.

På en studieresa i Rotterdam i juni blev Schönström varse just detta: att EU-lagstiftningen inte alls sätter hinder för sociala krav i upphandlingar.

När han en månad senare besökte Almedalsveckan och stötte på förre borgarrådet i Stockholm, Roger Mogert (S), blev han dessutom varse att en sådan upphandlingsmodell redan utarbetats. Den kallas Vita jobb och provades i Stockholm 2005–2006.

Modellen innebär att företag som vinner kommunens upphandlingar måste skriva på ett avtal med en rad särskilda föreskrifter. Bryter entreprenören mot någon av punkterna har kommunen rätt att häva hela avtalet och dessutom kräva ersättning för de kostnader som uppstår när en ny entreprenör måste anlitas.

Huvudentreprenörerna förbinder sig inte bara att tillämpa kollektivavtalsenliga villkor i det egna bolaget, utan ska också se till att alla underleverantörer gör detsamma. Dessutom är det huvudentreprenörens ansvar att förvissa sig om att alla underleverantörer som anlitas har F-skattebevis och betalar skatter och arbetsgivaravgifter.

Allt för att förhindra svart arbetskraft.

– Det har inte funnits någon allvarlig vilja att ha schysta villkor vid offentlig upphandling. Man har vid varje tillfälle sett till lägsta pris. Men lägsta pris blir inte sällan högsta pris om man får in svart verksamhet. Dels stödjer man brottslighet, dels förlorar samhället skattepengar. I längden blir det dyr verksamhet, säger arbetsrättsexperten Kurt Junesjö, som tillsammans med de stora fackförbunden och Stockholms stads jurister arbetade fram modellen.

Förra fredagen var Kurt Junesjö och Martin Viredius på Svenska Transportarbetareförbundet i Malmö för att för and­ra gången på kort tid informera om modellen. Denna gång för de lokala fackförbunden som får en viktig roll i det nya systemet.

Det är nämligen fackförbunden som ska kontrollera att föreskrifterna följs. Inte helt okontroversiellt eftersom de fackliga ombuden då blir oavlönade konsulter åt kommunen och får tystnadsplikt. Oegentligheter som upptäcks i konsultrollen kan facket alltså inte driva på egen hand.

Men fördelarna överväger, enligt Martin Viredius.

– Går vi till kommunen och säger att ett företag tydligt bryter mot reglerna så förlorar företaget avtalet. Det är ett oerhört mycket kraftfullare vapen mot de oseriösa företagen än ett litet skadeståndsanspråk eller en kollektivavtalskontroll. Dessutom vet vi av erfarenhet att fifflarföretagen inte kommer att lägga några anbud med den här typen av krav.

– Offentlig upphandling fungerar idag som en motor för djupt oseriösa företag. Detta är ett system skräddarsytt för att få stopp på det. Ett sätt att få fram seriösa arbetstillfällen genom att stötta seriösa företag istället för att göda ekonomisk brottslighet.

Enligt Junesjö och Viredius står sex stora LO-förbund redan bakom Malmösatsningen.

Vita jobb-modellen är redan beprövad och anpassad till EU-lagstiftningen och därför i stora drag färdig att använda. Men Andreas Schönström har hög­re ambitioner och avser att utveckla modellen ytterligare.

– Vi kan också använda den kommunala upphandlingen för att ställa krav som ger arbetslösa Malmöbor nya jobb, lärlingsplatser och praktikplatser. Innebär det att upphandlingarna blir dyrare? Kanske. Å andra sidan vet vi då att vi inte bara investerar i asfalt och betong utan även i Malmöborna.

Dessutom vill han hindra att bolag som gör uppdrag åt Malmö stad flyttar pengarna utomlands.

– Vissa företag ser till att deras vins­ter försvinner till skatteparadis och liknande. Det kan inte vara rimligt att pengarna ska investeras någon annanstans, säger han.

Går allt i lås blir Malmö den kommun i landet som går längst när det gäller att ställa sociala krav vid upphandlingar.

Men ett digert arbete kvarstår. Först ska modellen förankras bland alla tjänstemän inom Malmö stad som sysslar med upphandling. Därefter ska integrations- och arbetsmarknadsenheten i stadshuset sammanställa alla synpunkter och skriva ett ärende för beredning.

Därefter blir det beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Senast sommaren 2012 hoppas Andreas Schönström att den nya modellen kan användas i skarpt läge.

– Detta har högsta prioritet. Vi står inför väldigt stora investeringar i den här kommunen. Konserthuset, nya äventyrsbad och en rad satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik. Ska vi vara med på banan och få alla dessa stora investeringar rätt måste detta fram så fort som möjligt, säger han.