Polisens inledde sin satsning ihop med kommunen förra sommaren med ett antal
större tillslag på Norra Grängesbergsgatan, Malmös mest kända
"svartklubbsgata". Efter fortsatta insatser under hösten har svartklubbarna
blivit färre.
– Där har alltid funnits och kommer alltid att finnas svartklubbar. Men vi har
märkt en minskning av aktiviteterna på klubbarna sedan vi gjorde de här
insatserna, säger Carl-Axel Andersson, biträdande närpolischef i Malmö city.
TT: Hur många svartklubbar finns det nu?
– Vi har cirka 25 stycken i Malmö, av alla sorter. Sedan är det några som är
mer aktiva än andra.
I Göteborg är fenomenet inte alls lika vanligt. Samtidigt finns det ett
problem kring definitionen av "svartklubb" när jämförelser ska göras.
– En svartklubb där alla har tillträde och kan ramla in och dricka öl? Visst,
ibland kan det vara så, säger Per-Åke Loftegård, chef för Göteborgspolisens
brottsspaningsenhet.
– Men oftast är det en förening som har bildats, som har fått en lokal
någonstans. Så har man en verksamhet där. Och ibland drygar man ut sina
inkomster med lite spel, automater, lite ölförsäljning, fortsätter Per-Åke
Loftegård, som säger att det för närvarande finns sju åtta svartklubbar av
den typen i Göteborg.
Inte heller i Stockholm ses svartklubbarna som något större problem av
polisen. Johan Andersson, chef för krogsektionen vid citypolisen, säger att
Stockholm är relativt förskonat från svartklubbar av typen "dolda ställen
med ljusskygga individer som står i dörren och släpper in folk som fått en
inbjudan via sms eller Facebook".
Varför är då svartklubbar så mycket vanligare i Malmö? Ulf Sempert tror att
situationen växt fram under långt tid, bland annat på grund av närheten till
billig alkohol på kontinenten.
– Det finns till och med någon sorts romantik, det är lite fräckt att gå på
svartklubb. Den här attityden vill vi nu att Malmöborna ska hjälpa till att
förändra, säger Ulf Sempert.
– Finns det inga som vill gå på svartklubbar så blir det inga svartklubbar.