– Torgny Jönsson har mycket låg trovärdighet, säger åklagare Martin Bresman.
Säkerhetspådraget var stort när rättegången inleddes i Malmö tingsrätt på
måndagsmorgonen. I entrén visiterade vakter alla på väg in och åtminstone
ett tiotal poliser befann sig på olika platser inne i tingsrätten. Inte ens
försvarsadvokaten Jonas Carlsson klarade sig undan vakternas nit.
Dagens stora tilldragelse i tingsrätten är starten på rättegången mot Torgny
Jönsson.
Den 45-årige skåningen har pekats ut som "maffians bankir"
och är åtalad för att ha lurat tolv privatpersoner och företagare på över
117 miljoner kronor. Tre miljoner av dem har enligt åtalet betalats tillbaka.
Föremålet för uppmärksamheten, Torgny Jönsson, har en stor snusprilla under
läppen och ser lugn ut där han sitter i en gråmelerad huvtröja bredvid sin
advokat. Han förnekar bedrägerianklagelserna.
– Torgny Jönsson gör gällande att han hela tiden har haft för avsikt att
återbetala pengarna och att han ej haft för avsikt att tillfoga någon skada,
säger hans advokat Jonas Carlsson.
De två åklagarna från Ekobrottsmyndigheten (EBM), Martin Bresman och Lars
Olson, hävdar motsatsen. Över 50 000 avlyssnade telefonsamtal, bevis
inhämtade i framför allt Sverige, England och Schweiz och de drabbades egna
vittnesmål visar enligt dem tydligt hur Torgny Jönsson hade ett enda mål när
han kom med sina affärsförslag – att lägga beslag på de så kallade
investerarnas pengar. Kammaråklagare Martin Bresman citerar Torgny Jönsson i
ett avlyssnat telefonsamtal där han säger att han "ska ta dem
på så mycket pengar han kan".
Bedrägerierna ska ha följt samma metod – en storslagen möjlighet att tjäna
pengar. Det behövs bara en mindre investering för att få loss kapitalet. För
att övertyga investerarna om att det fanns pengar att hämta bjöds de på
flotta resor, träffade utländska affärsmän – som enligt åklagarna ingick i
ett internationellt nätverk av bedragare – och en engelsk blufflord som
skulle rama in affärerna i lyx och glamour. Kronan på verket var en tavla av
den italienske renässanskonstnären Rafael som Torgny Jönsson skulle ha
undangömd i ett bankfack i Schweiz, en närmast ovärderlig tavla som skulle
vara garanti för att investerarna alltid kunde vara säkra på att få tillbaka
sina pengar.
På åskådarplats i rättssalen sitter en äldre man. Han berättar att han blev
lurad av Torgny Jönsson 2003, men att han då fortfarande trodde att det
fanns en chans för honom att få tillbaka några pengar.
– Jag känner igen alltihop, säger han. Alltihop. Till och med den där tavlan –
jag la två miljoner kronor i den. Jag på väg ner till Schweiz för att titta
på den, men det blev inte så.