SEGEVÅNG. Musiksalen vibrerar av ett rytmiskt muller. Knappt tjugo elever sitter på stolar i en halvcirkel med afrikanska djembe-trummor mellan knäna.
Slagverkspedagogen Jerker Heijkenskjöld från gruppen Trumhinnorna leder övningen. Hans händer dansar över trumskinnet, och eleverna svarar med de olika rytmerna som de har fått lära sig.
– Jag spelar en signal, då spelar ni rytm ett. Sen kommer ni få en ny signal och då spelar ni rytm två, instruerar Jerker Heijkenskjöld åttorna på Segevångsskolan.
– Det är roligt att spela, man blir glad och uppåt. Jag får energi, säger Lena Achmed.
Hon och klasskompisarna Cecilia Frank, Ali Taleb och Tabarak Qais har testat trummor förut, men bara på de vanliga musiklektionerna. Lena Achmed har dessutom spelat arabiska trummor innan, och Ali Taleb pekar mot trumsetet som står undangömt längst bak i salen.
De afrikanska trummorna är tänkta att bli ett stående inslag på skolan. Teorin är att om eleverna får utlopp för aggressioner genom att slå på trummor så blir det lugnare på skolan och studieresultaten förbättras.
– Till viss del tror jag att det kanske blir lugnare, man kan ju släppa ut sin ilska, säger Lena Achmed.
Brukar det
vara stökigt på sko
lan?
– Ibland är det det.
Fem slagverkspedagoger från Trumhinnorna kommer att vara på plats för att undervisa knappt en gång i veckan under hela läsåret, men tanken är att trummorna ska integreras i hela undervisningen.
– Jag tänker mig att på till exempel en stökig mattelektion så kan eleverna gå ifrån och gå till trumrummet en stund istället, och sen komma tillbaka helt fokuserade igen, säger Anna-Carin Fogelqvist på Musik i Syd, som arrangerar projektet.
En som inte är helt ovan vid afrikanska trummor är musikläraren Ingela Hansson. Hon lärde känna dem på en treveckorsresa till Gambia.
Det var hon som tog kontakt med Anna-Carin Fogelqvist för att få trumprojektet till Segevångsskolan.
– Det känns som en jättebra satsning. Jag tror att det kan förena personal och elever, och det passar så bra med läroplanen, som betonar barnens rätt till utveckling och rätt att må bra i skolan, säger Ingela Hansson.
Alla lärare, inte bara musiklärare, ska kunna boka en sal för att spela tillsammans med eleverna.
280 elever samsas om en klassuppsättning trummor, årskurs fem till nio spelar på höstterminen och resten till våren. Och det är bara halva klasser åt gången som spelar.
– Det blir för jobbigt för öronen om hela klassen trummar på samma gång, säger Anna-Carin Fogelqvist.
Men fungerar det, blir arbetsmiljön bättre av trummandet? Före trumlektionerna får eleverna gradera hur pass glada, ledsna, trötta och pigga de är på en tiogradig skala. Samma sak upprepas efter lektionen för att kunna jämföra.
Metoden är utvecklad av stressforskaren Töres Theorell på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och han tror att det ligger något i trummandet.
– Absolut, säger han och hänvisar till utländska studier som visar att rytmövningar kan leda till lägre stress. Men det beror på hur det genomförs. Barnen måste tycka att det är kul att samarbeta.