Ensamstående män alltid varit i majoritet bland de hemlösa i Malmö. Så är det
fortfarande.
Men den grupp som ökar är kvinnor som inte har några andra sociala problem. De
är inte hemlösa på grund av missbruk eller psykisk sjukdom, utan för att de
inte kommer in på bostadsmarknaden.
Här finns asylsökande, anknytningsinvandrare, unga kvinnor som aldrig har haft
egen bostad och personer med ekonomiska problem. Många har en svag ställning
på arbetsmarknaden. De som räknas i kommunens kartläggning har vänt sig till
socialtjänsten för att få hjälp med bostad.
– Det är en kombination av fattiga hushåll och en tuffare bostadsmarknad. Unga
som inte har fått in en fot eller personer som inte har en bra ekonomi får
inte tag på bostad i Malmö idag, säger Rolf Nilsson, bostadssamordnare på
Malmö stad.
Ett tiotal av de hemlösa kvinnorna i kommunens kartläggning är uteliggare. De
andra bor på kommunens akutboenden eller hos föreningar och stiftelser. De
allra flesta är ambulerande, de flyttar mellan tillfälliga boenden, som
behandlingshem, stadsmissionen, kommunens boenden och bekantas soffor.
– De har någonstans att sova, men det är väldigt kortsiktigt. Det går inte att
bygga upp ett normalt liv, säger Rolf Nilsson.
De som bor i tillfälliga lösningar, som akutboenden, kommer inte vidare till
permanenta boenden. På Rönnbacken, som kommunen har på entreprenad, är
tanken att man ska bo i två tre månader. Många blir kvar i flera år.
Malmö stad samarbetar med de stora fastighetsbolagen och hyr in lägenheter
till personer som inte kan skaffa själva. Kommunen får tillgång till runt
150 lägenheter per år, 100 färre än vad som krävs.
– Vi ser inga flyttkedjor. Antalet Malmöbor ökar rekordmycket. Lägenheter
frigörs inte för dem som har det sämst, säger Rolf Nilsson.
De lägenheter som kommunen får går i första hand till barnfamiljer. För
ensamstående och par utan barn är det svårare att få hjälp med långsiktig
bostad.