Mycket musik, mycket fart, mycket show. Och ren girl power. Som sminkade rugbyspelare i balettkläder åker derbyspelarna varv på varv runt den ovala banan. På läktaren sitter Lotta Hoffmann och följer matchen, som kallas bout, mellan de finska lagen Kallio och Helsinki. Om ett par timmar ska hon dra på sig matchkläderna och tillsammans med medspelarna i Malmölaget Crime City Rollers möta Helsinki i turneringens sista match.
– Roller derby har allt – fart, spänning, taktik. Det gör ont – och det är underbart. Mest älskar jag sporten för att det finns plats för alla. En del av oss har gedigen idrottsbakgrund, medan andra aldrig har idrottat. Det finns inte många andra sporter du som vuxen kvinna kan hoppa rakt in i på allvar.
Roller derby är en sport på frammarsch, och sedan starten förra våren har Crime City Rollers haft en explosionsartad utveckling. Antalet betalande medlemmar är uppe i 90, och mängder av spelsugna tjejer i alla åldrar hoppas kunna knipa åt sig en plats vid nästa intagning i slutet av september. Från fjolårets träningar på taket till ett parkeringshus har laget lyckats hitta träningstider i tennishallen och lyft sig från rookie till ett av de främsta i Europarankingen.
Lotta Hoffman, som för ett år sedan snörde på sig ett par rullskridskor för första gången, är så frälst att hon är beredd att låta spelet styra familjeplaneringen.
– Hade det inte varit för laget hade vi nog haft ett andra barn på väg vid det här laget. Nu tänker jag att det vore bra om det kom när jag ändå hade en rejäl skada, säger hon med ett skratt.
I december väntar VM i Toronto, det första världsmästerskapet i sportens historia, för henne och de lagkamrater som kvalat in i landslaget.
– Och förhoppningsvis kommer de europeiska lagen snart in i den amerikanska ligan, Womens Flat Track Derby Association.
Tränaren Malou Lindholm, Mad Maloony på plan, har ett förflutet som konståkerska och köpenhamnsk derbyspelare. I lördagens match mötte hon sitt gamla lag, Copenhagen Roller Derby, och bästa vännen Crazy Cris för första gången sedan hon lämnade laget för Sverige och Malmö i fjol.
– De första tre jammen var jag jätterädd. Det kändes förstås konstigt att spela mot dem jag brukar spela med. Men jag litar på mitt lag och lyckades slappna av.
”Anger management at its finest” har roller derby kallats. Men hur arg blir man egentligen av knuffandet på banan?
– Hur rund är en boll? säger Lotta Hoffmann med ett snett leende.
– Nej, men det gäller att ladda om mellan varje jam. Inte se tillbaka utan satsa allt varje gång.
I kväll ska spelarna först hjälpas åt att plocka bort derbybanan, trava de ljusblåa golvplattorna på lastpallar.
– Sedan ska vi ut och dricka öl, säger Lotta Hoffmann.
– Vi är alla ligasystrar, vi hänger med varandra och har roligt tillsammans.