MALMÖ. – 60 procent av samtalen är så kallat felaktigt ringda, säger
funktionschef Lotta Lundin. Det kan vara allt från att någon frågar när
tåget går till rena förolämpningar som ”fuck your mother”.
– Sen finns det de som ringer in falsklarm. Kanske för att de får en kick av
att se en brandbil i utryckning, säger Kim Schmidt, vårdutvecklare på SOS
Alarm.
När Sydsvenskan besöker larmcentralen med skottsäkra fönster ringer
telefonerna konstant. Bruset, som Lotta Lundin kallar felaktiga ringningar,
är det största problemet för operatörerna.
– I en rad av samtal som inte är allvarliga skall operatören vara vaksam och
sortera ut just det samtal som verkligen innebär livsfara för någon.
För att bedöma om en person är berättigad till ambulans använder sig
operatörerna av ett flödesschema, Svenskt index. Genom att ställa frågor i
en viss ordning kan operatören bedöma hur allvarligt läget är. Det
viktigaste att fastställa är om den berörda personen är vid medvetande och
om personen andas som vanligt.
Så fort operatören känner till patientens adress och har bedömt att läget är
tillräckligt allvarligt kopplas ytterligare en operatör in som larmar ut en
ambulans. Den första operatören fortsätter samtidigt att ställa frågor
enligt Svenskt index för att kunna informera ambulanspersonalen och stödja
den som ringer.
Om till exempel hjärt-lungräddning måste utföras på en patient kan
operatören hjälpa den som ringt med instruktioner tills ambulansen anländer.
– En vanlig missuppfattning är att ambulansen inte skickas iväg förrän alla
frågor är ställda, säger Lotta Lundin. I en stressad situation kan
operatören säga både två och tre gånger att ambulansen är på väg utan att
den som ringer riktigt kan ta in det.
Huruvida en allvarlig situation föreligger kan ta mellan några sekunder och
flera minuter att fastställa. Och operatören måste bestämma vilken prioritet
ärendet har innan en ambulans kan beställas. I Skåne finns ett regionalt mål
om att 90 procent av alla invånare i länet ska få en prioritet 1-ambulans
inom femton minuter efter att de kontaktat SOS Alarm.
– I Malmö har vi inga problem med att uppfylla det målet, säger Göran
Harrysson, regional ambulanschef. Det är många uppdrag men korta körtider.
Lotta Lundin tror att anledningen till att vissa uppfattar frågorna som
onödiga är att de flesta inte reflekterar över den här situationen förrän
den inträffar.
– Systemet är inte för krångligt men i situationen kan den uppfattas så. De
flesta klagomål beror på att de som ringt inte förstått vad frågorna ska
vara bra för.
Vårdutvecklare Kim Schmidt behandlar de klagomål som kommer in till SOS
Alarm.
– Vi går noga igenom samtalet. Sedan kontaktar vi den som haft en anmärkning
och försöker komma till rätta med vad som gått fel.
Att de inte uppmärksammar alla problem, som till exempel det fall
Sydsvenskan skrev om i lördags, säger han är tråkigt men att de inte har
möjlighet att gå igenom alla samtal. Därför vet han inte heller hur många
som är missnöjda med larmtjänsten.