FOSIE. – Efter några år lär man sig se tecknen tidigt och kan agera, säger
MAK:s Anders Andersson.
Bakom disken i receptionen står höga staplar med kosttillskott. Kolhydrater,
energidryck och proteinpulver. På väggarna sitter bilder med blänkande
kroppsbyggarkroppar. I en hylla ligger ett nummer av ett
bodybuildingmagasin. ”Få tokigt bred rygg” lyder en av rubrikerna.
Men det finns också gott om anslag om dopning. Varning för interna
dopningskontroller, en uppkopierad lista över förbjudna preparat och ett ex
av klubbens dopningspolicy.
Och så finns Anders Anderssons långa erfarenhet – elva år har han jobbat här –
och vaksamma öga.
– Tar man risken att börja med anabola, då har man problem redan innan. Då har
man så dålig självkänsla att man tror att lösningen ligger i att bara bli
ännu större, säger han.
Tony Ekblad är vice ordförande i Malmö Atletklubb. Han har också tagit drygt
300 kilo i knäböj och 200 i bänkpress.
– Min uppfattning är att det är bland motionärerna de stora problemen med
dopning finns idag. Det finns ju till och med de som tar anabola utan att
någonsin sätta sin fot på ett gym.
Klubben hade sitt senaste dopningsfall bland de tävlande lyftarna 1993. Att
klubben är med i Riksidrottsförbundet, RF, betyder också betydligt hårdare
krav och mer kontroller – av de tävlande.
Utöver RF:s åtgärder har klubben ett internt antidopningsarbete. Det finns
färdiga prov att ta om någon skulle misstänkas. Senast någon åkte fast och
uteslöts var 2005. Och blir man påkommen måste man betala 10 000 i
ersättning till klubben.
Problemet är att det kostar 3 000 kronor att få ett test analyserat.
– Det är mycket pengar att lägga ut för en ideell förening. De senaste åren
har vi dessutom betat av en gammal hyresskuld, konstaterar Tony Ekblad.
Det går mycket rykten i gymvärlden. Om vilka gym som ser mellan fingrarna på
anabola steroider, om hur mycket pengar den och den kroppsbyggaren lagt på
olika hormonpreparat.
– Kroppsbyggning är en subkultur, nu mer än någonsin tror jag. Tar man anabola
har man tappat kontakten med verkligheten, allt som är viktigt för vanliga
människor, säger Anders Andersson.
Å andra sidan dyker de upp ibland också i Atlets lokaler. Killarna som snabbt,
för snabbt, blir stora och starka. Som tillbringar timmar, varje dag, med
att lyfta skrot. Men, säger Tony Ekblad, det är inte okej här. Det händer
att folk portas härifrån.
– Det är en sån attityd i klubben. Om någon skulle komma och snacka om anabola
här, nej, det känns faktiskt otänkbart att det skulle accepteras.