MALMÖ. Efter flera uppmärksammade fall där svenska läkare festade för pengar
från läkemedelsindustrin upprättades ett regelverk. Det första avtalet
mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) började gälla 2004 och har därefter
skärpts flera gånger. Syftet med reglerna är främst att läkare ska vara
opartiska när de skriver ut mediciner.
När ett läkemedelsbolag ingår ett avtal med en klinik om att genomföra en
läkemedelsstudie görs en budget. i denna uppger sjukhuset vilka kostnader de
behöver ersättning för i form av arbetstid, labbkostnader och administration.
– Det ska egentligen inte bli något överskott av detta, säger Richard
Bergström, vd på LIF.
Men på Umas blir det i stort sett alltid ett överskott, och Richard Bergström
är mycket upprörd över att pengarna använts till bland annat
nöjesaktiviteter. Han menar att reglerna är glasklara: pengarna som
läkemedelsindustrin betalar till sjukvården ska användas till forskning –
inget annat.
– Det här är fullständigt oacceptabelt och det finns inget försvar. Pengar som
ska gå till forskning får under inga omständigheter användas till andra
saker, speciellt inte rena nöjesaktiviteter som verkar vara fallet här. Det
får inte finnas någon misstanke om att en klinik ägnar sig åt
läkemedelsstudier för att kunna roa sig, det undergräver hela
forskningssystemet, säger han.
Han menar att Sydsvenskans granskning pekar på framför allt två problem:
– För det första så verkar det uppenbart att Universitetssjukhuset i Malmö
bryter mot vårt avtal och för det andra så undrar man ju vad Region Skåne
egentligen har för koll de här pengarna när en chef plötsligt kan bestämma
att de ska gå och käka julbord för dem.
Svaret är att Region Skåne centralt har väldigt lite koll på hur pengarna från
läkemedelsbolagen används. Studierna styrs helt av klinikernas
verksamhetschefer. Det närmaste ett centralt organ man kommer är
läkemedelsrådet – de ska i alla fall bli informerade om vilka
läkemedelsstudier som planeras.
– Vi har frågat politiker och regionledningen vad vi ska göra med den
informationen. Ska vi pröva den, ska vi arkivera den? Vi vet inte, säger
rådets ordförande Ulf Hallgårde.