Unga skapar en ny stad av Malmö

Malmö.
Malmö är den stad i Sverige som har föryngrats klart snabbast under 2000-talet. Det nya Malmö växer rekordsnabbt. Och hela befolkningsökningen består av unga människor. Nu har barnfamiljer och folk i tjugoårsåldern tagit över staden. Sydsvenskan granskar hur föryngringen förändrar allt i stan.

De är strax över 20 år. Och har flyttat till Malmö från Älvsbyn, Uppsala, Falkenberg, Åhus, Hörby och Bara. Kompisgänget på Rönnens studentkorridor är en tydlig bild av det nya, unga Malmö.
– Malmö är lite som Vilda västern. Vi ungdomar är nybyggarna som kommer hit, skrattar Per Danielsson, 26 år, som läser till byggnadsingenjör.

Rönnenområdet vid Värnhem var tidigare Europas största långvårdssjukhus. Under hela 1900-talet bodde här enbart gamla, sjuka och fattiga människor som behövde samhällets vård. Men de senaste tio åren har Rönnen förvandlats till ett studentområde med över sjuhundra unga, nyinflyttade Malmöbor. Hundratals ungdomar går också på Rönnens gymnasium eller högstadiet Rönnenskolan. Nya förskolor ploppar upp som svampar för de yngsta barnen i området.

Malmö har förvandlats från en trött pensionärsstad. Till ett eldorado för unga människor.
– Som designstudent ser man att Malmö är en öppen stad, där folk vill starta upp nya saker hela tiden. Som att öppna upp gamla industrilokaler och starta olika designprojekt.

– Det känns som om det finns möjligheter att hitta på saker i Malmö, eftersom det finns så många unga, säger Lovisa Carlsson, 24 år, som flyttade till Malmö för drygt två år sedan.

Inflyttningen till Malmö slår nya rekord: förra året kom 21 300 nya människor till stan. Nästan alla som flyttar in är i tjugoårsåldern. Samtidigt är det babyboom: 4 700 nyfödda Malmöbor är också nytt rekord. Dessutom väljer allt fler småbarnsfamiljer att bo kvar i Malmö. Resultatet är en rekordsnabb föryngring. På tjugo år har Malmöborna i genomsnitt blivit tre år yngre. Tillsammans med Solna är Malmö den kommun som föryngrats klart snabbast i Sverige under 2000-talet. Effekterna syns överallt i stan.

Signe Hansen, 1 år, lagar morotstårta vid leksaksspisen medan Gabriel Ermabriks, 3 år, leker med stora gummitigrar och zebror. Nyligen nöttes det här linoleumgolvet av rollatorer och hasande gubbtofflor på väg till matsalen. Men nu har äldreboendet byggts om till förskola. En trappa upp jobbar målare och ventilationskillar med att bygga om nästa våning av vårdboendet till dagis. Så tydlig är föryngringstrenden på Rönnenområdet.
– Vi behöver jättemycket förskolelokaler, för vi har barn som står i kö. Vi blev överlyckliga när de här tomma lokalerna dök upp, säger Barbro Bergdahl, barn- och ungdomschef i stadsdel Centrum.

När Rönnbärets förskola är färdig ska femtio barn leka i det gamla äldreboendet. Rummen där de gamla bodde har gjorts om till exempelvis byggrum, konstateljé och vilrum. De stora handikapptoaletterna har utrustats med skötbord. Men det märks fortfarande att lokalerna byggdes som seniorlägenheter.
– Det är stora toaletter, överallt! skrattar förskoleläraren Katarina Polewska.

– Först lät det väl inte så kul med ett äldreboende. Men när vi väl kom hit såg vi att det var så himla stort och så himla många rum. Det passar väldigt bra till vår förskola, säger barnskötaren Jenny Svensson.

Nu går 167 barn i förskola på det gamla sjukhusområdet. I hela Malmö måste kommunen bygga nya förskolor för 1 400 barn det här året.

Den mest typiska Malmöbon är i dag en 28-årig tjej eller 30-årig kille. Sedan de föddes har Malmö genomgått en dramatisk förändring. Malmö har vuxit enormt snabbt, med 60 000 personer. Men hela befolkningsökningen består av unga människor, främst i åldern 20–35 år och deras barn. Enligt prognoserna kommer Malmös befolkning att öka med ytterligare 40 000 unga människor de närmaste tio åren.

Ta Malmö år 1985: en trött och gammal industristad på väg mot kollaps. Släng in hundratusen unga människor. Då får du ett fyrverkeri av energi, kreativitet och kaos. Den ungdomsexplosionen förändrar förstås allting i Malmö.

Samtidigt gör föryngringen att de gamla Malmöborna trängs undan. I stadsdelen Ellstorp, alldeles intill Rönnen, var drygt hälften (55 procent) pensionärer år 1980. Numera är bara var tionde Ellstorpsbo pensionär.

Willy Landgren och hans föräldrar flyttade in på Ellstorp 1945, när området var helt nybyggt.

Nu är det dags att flytta för både Willy Landgren, 74 år, och hans mamma Ester Landgren, 102 år.
– Nu ramlar vi gamle väck. Nu är det mycket, mycket ungdomar som kommer hit, säger Willy Landgren.

Han har precis ringt mäklare för att sälja lägenheten, där han har bott med sin mor de senaste tre åren. Trots att Ester Landgren är 102 år sköter hon all matlagning hemma.
– Men hon vägrar att laga de här nya maträtterna. Som spaghetti och köttfärssås eller korv stroganoff. Det är inte lönt jag tänker på det. Salt sill ska vi ha. Varje lördag, skrattar Willy Landgren.

Som tolvåring började han jobba som springpåg och körde hem varor till folk från en av speceriaffärerna på Ellstorp. Nu har alla små mataffärer försvunnit från kvarteren. Det enda som finns kvar för de äldre är en frisör och en blomsteraffär.
– Det är lite synd om de äldre här. De gamla måste gå ända ner till Willys om de vill ha något. Malmö är en bättre stad för de unga. De tar bara bilen och åker iväg och handlar.

– De gamla går inte och köper en pizza. Jag bjöd mina föräldrar på pizza en gång. Det tyckte de var två gånger för mycket, skämtar Willy Landgren.

När familjen Landgren flyttade till Ellstorp för 65 år sedan kryllade det av barn i området. Många familjer bodde med ett halvdussin ungar i sin tvårumslägenhet. När barnen blev stora och flyttade ut bodde föräldrarna ofta kvar. På 1980- och 1990-talet var det här ett utpräglat pensionärsområde. Nu ska Ester Landgren få plats på ett äldreboende. Och Willy Landgren flyttar till en lägenhet för 55+ på Bellevue. När de lämnar Ells­torp finns det bara två pensionärer kvar i deras trappuppgång. De flesta som köper lägenhet i området är någonstans i tjugoårsåldern.
– Det är klart att det ska komma nya generationer när de gamle går bort. Det är livets gång. Sedan tycker jag kanske att ungdomarna kunde vara lite mer tystlåtna. Om jag stod och väsnades i trapphuset när jag var ung så kom grannen ut och gav mig en örfil och körde ut mig. Hälsade man inte på äldre människor man träffade på gatan fick man en uppsträckning för det. Nu är det betydligt slappare. Det ser jag inte direkt som något positivt, säger Willy Landgren.

Det är lätt att rita kurvor och staplar som visar hur radikalt Malmö föryngras. Men de tydligaste bevisen finns mitt framför näsan på oss. Se hur klubb- och kroglivet blommar i Malmö! Det beror på föryngringen. Fler bråk och slagsmål i stan – det beror på föryngringen!

Skåda cykelkalabaliken kring Centralen varje morgon. Eller hur pensionärerna i Kronprinsen får maka på sig när småbarnsföräldrar kommer plöjande med retrochica barnvagnar i brun plysch. Där har du föryngringen! Eller kolla hur det kryllar av barn och unga i Folkets park numera. Danspalatset Amiralen står tomt. Medan ställen för den yngre publiken blomstrar: lekplatsen, Debaser och Cuba Café. Snart försvinner pensionärernas sista fäste i parken. Då ska Far i hatten stöpas om till ett barnvänligt kafé med lekhörna. Från och med nu kan du titta på nästan vilken förändring som helst i den här stan. Och utbrista: Det där beror på föryngringen!

Kompisarna på Rönnens studentkorridor är överens om att Malmö är en stad som känns väldigt välkomnande för unga människor. Det går att cykla vartsomhelst på en kvart. Falafeln är billig och mättande. Och Malmö har ett enormt kulturutbud och nöjesliv som riktar sig till unga människor.
– Jag går mest ut kring Möllan: Inkonst, Babel, Debaser. Om man inte vill gå hem efteråt finns det alltid svartklubbar som är öppna, säger Lovisa Carlsson.

– Jag trivs jättebra i Malmö, det är en lagom storstad. Här finns allt jag behöver med kaféer, uteliv och shopping. Ändå är det inte så stressigt och ruschigt som i Stockholm, säger Hanna Westerlund, 23 år, från Älvsbyn.

– För mig som byggnadsingenjör är Malmö sjukt intressant med alla byggen, citytunnlar och snurrande skyskrapor. Jag fastnade direkt för staden. Det kändes genast att Malmö är min stad, säger Per Danielsson, 26 år.

Frisörerna.

Hårmodet hos unga Malmöbor svänger lika fort som en nyslingad afropermanent. Och unga grabbar har fortfarande hår som måste klippas. Nu finns hela 240 frisersalonger i Malmö, enligt Gula sidorna.

Cyklarna.

Unga människor cyklar gärna. Bara 2007 – 2009 ökade antalet cykelresor med 14 procent.

Brottsligheten.

Nästan alla våldsbrott begås av unga män. På sju år har polisanmälningarna om misshandel i Malmö ökat med 24 procent, till 3 563 fall år 2009.

Restaurangfloran.

Gamla restauranger med bricklunch och brunsås byts ut mot sushihak och falafelställen.

Trångboddheten.

Fattiga studenter och småbarnsfamiljer tränger ihop sig. På tre år har Malmö fått 17 000 nya invånare. Men knappt 2 000 nya bostäder.

Källa: Eniro, Malmö stad, Brottsförebyggande rådet.

2 läsare har reagerat på denna artikel.

100% är glada"

0% är likgiltiga"

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Unga skapar en ny stad av Malmö"?
blog comments powered by Disqus

Författare: Dan Ivarsson
Publicerad 3 april 2010 19.11
Uppdaterad 3 april 2010 19.11

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen