MALMÖ-LUND. Ska Malmö fortsätta att växa måste Malmö bli större.
Helt enkelt genom att lägga under sig grannkommunerna.
Tankarna om ett Stormalmö luftades sommaren 2007 av Emmanuel Morfiadakis (S),
tung politiker i Malmö.
Det skulle han inte ha gjort.
– Det enda som hände var att alla hoppade på mig, säger Emmanuel Morfiadakis.
Annars hände ingenting.
En kommungräns är inte att leka med.
– Men frågan blir mer och mer aktuell, det är bara att titta på kartan.
Med 6 000 fler Malmöbor varje år finns det snart inte plats för alla. Så i
kampen om världsherraväldet, och skattepengen, får man ta till ett beprövat
vapen. I trängda lägen, luta dig mot Lund.
Eller om det är tvärtom?
I en mängd artiklar försökte Sydsvenskans kulturredaktion redan 2003 att reda
ut detta. Bara för att finna att serien Två städer till sist kom att handla
om en och samma stad.
Ett MalmöLund.
Dessa tankar sögs upp av Lunds och Malmös ledande politiker, som i april 2005
förkunnade att det var dags att se de båda städerna som en. Nu skulle
TwinCities erövra världen.
Men MalmoLund, TwinCities (modernt hopskrivet och utan prickar) försvann lika
fort som det var tänkt. Häcklat hela vägen ut:
Samma stad? Över min döda kropp! Både vi Malmöbor och Lundaborna mår bra av en
viss antagonism städerna emellan. (Mikael Bergstrand, Sydsvenskans
Malmökrönikör)
De kan inte ens hitta på ett eget gemensamt samarbetsnamn på vårt eget språk.
(Ivar Sjögren, Sydsvenskans Lundakrönikör)
Allt som i dag återstår av TwinCities är några gamla trycksaker. Webbversionen
MalmoLund.se försvann i cyberrymden.
– Tankarna lever kvar, men vi kallar det inte längre för TwinCities, säger
Inger Nilsson, stadsdirektör i Malmö.
Så var står vi nu?
Antagligen där vi alltid stått – i två orter väldigt nära varandra. Det är
bara att fråga historikerna.
– Det är inte en slump att den första delen av stambanan byggdes mellan Malmö
och Lund, säger stadsantikvarie Anders Reisnert.
I dag susar vi också fram på det som var landets första motorväg.
Ändå talas det om antagonism, två städer med väldigt olika karaktärer som haft
förvånansvärt begränsade kontakter och att det är först nu, i den modernaste
av tider, som städerna har börjat finna varandra.
En nutida myt.
– Städerna har egentligen bara varit antagonister under en kortare period i
slutet av 1900-talet. En gång i tiden var det rätt självklart att
ärkebiskopen hade en gård i Malmö, liksom att Malmös storborgare hade gårdar
i Lund, säger Anders Reisnert.
Striden kan bottna i den stora kommunsammanslagningen 1974. Politikerna
började se Lund och Malmö som konkurrenter.
– Det visade sig inte i vardagslivet, men på kommunnivå var det påfallande få
kontakter, säger Göran Larsson, museichef i Malmö.
– Det fanns inte mycket konkret samarbete för 20 år sedan.
Det som händer nu, enligt historikerna, är att städerna börjar hitta sina
gamla jag. Det är bara att kolla fiskben.
Genom att räkna fiskben i Uppåkras forntida sophögar har arkeologen Annica
Cardell funnit att det fanns täta kontakter mellan detta urgamla Lund och
sillfiskande malmöiter vid Öresund.
Uppåkras uppätna sillar saknar nämligen huvuden.
”En trolig förklaring är att fiskarna decapiterats och rensats på
fångstlokalen och sedan fraktats till Uppåkra i preparerat skick”,
konstaterar Annica Cardell i Uppåkrastudien ”Tafonomi, sill, sållning och
slump”.
Andra bevis grävdes fram av arkeologen Bengt-Åke Samuelsson, som med sina
studier visade att fina vägar och broar inte är något nytt. Redan på
vikingatiden, och troligen även på bronsåldern, bands Malmö och Lund samman
av en blandning av makt och handel.
Så varför förvånas när nu ett pånyttfött MalmöLund lyfts fram som två städer
som kompletterar varandra? Det är bara svängningar i en historisk cykel,
ibland väldigt kortsiktig.
2003: Två Städer.
2005: TwinCities MalmoLund (utan prickar).
2007: Stormalmö.
2009: MalmöLund (med prickar).