Annons:
torsdag 23 maj 2013
Annons:

”Vi är inte lika inför lagen”

Malmö.

Under Emma Wihlborgs nyuppsatta minnessten på gamla begravningsplatsen i Malmö finns inget stoft. Emma Wihlborgs föräldrar driver en process för att få dela askan, med gravsättning både i Malmö och i USA.

Askdelning är möjligt i Sverige – men bara för buddister och hinduer.

Annons:

Emma Wihlborg avled hastigt, 21 år gammal, i USA den 16 november 2011.

Hon har starka band till både Sverige och USA, har varit bosatt i båda länderna och har en förälder som härstammar från varje land.

Gymnasiet gick Emma Wihlborg på Malmö borgarskola.

I Malmö finns släkt och vänner, liksom i Kalifornien.

– Vår önskan är därför att dela askan och ha en gravplats i Malmö och en i USA, säger Emma Wihlborgs far Clas Wihlborg.

Askdelning möter inga hinder i anglosaxisk tradition.

I Sverige var det däremot omöjligt att dela aska fram till 1990. Begravningslagen från detta år – och prejudicerande domar i dåvarande Regeringsrätten – har öppnat möjlighet att dela aska (se sidotext).

Men på grund av rådande rättspraxis är det hittills bara buddister och hinduer som har fått rätt att dela aska och gravsätta i två länder.

– De som inte har starka, religiösa skäl får nej. Med stöd av begravningsförordningen, förarbetena till begravningslagen samt praxis bifaller vi ansökningar om askdelning från personer som bekänner sig till buddism och hinduism, säger Ulf Andersson, länsassessor med ansvar för begravningsfrågor vid länsstyrelsen i Skåne.

Emma Wihlborgs föräldrar fick nej på ansökan att dela dotterns aska.

– Min första reaktion var besvikelse och lite av en chock, säger Emma Wihlborgs far Clas Wihlborg.

– Både jag och Emma är vanliga, inte särskilt troende, svenskar. Min fru är amerikansk katolik.

– Men trosuppfattning är en väldigt privat fråga som inte borde ha någon betydelse för möjligheten att dela aska. Det känns lite som ett myndighetsövergrepp att vi inte själva får bestämma vad vi ska göra med vår dotters aska.

Familjen Wihlborg biträds i frågan av Birger Signäs vid Limhamns begravningsbyrå.

– Detta visar att vi inte är lika inför lagen. Eller att somliga är mer lika inför lagen än andra, säger Birger Signäs.

– Jag förstår vad Birger Signäs menar. Men ett annat beslut än det vi har tagit menar jag inte är möjligt så länge vi inte får en förändring av lagstiftningen, säger länsassessor UIf Andersson.

Familjen Wihlborg ska överklaga länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten.

– Vi gläds åt att kyrkogårdsförvaltningen har varit mycket tillmötesgående och sagt ja till en minnessten, säger Clas Wihlborg.

Men under stenen finns, så här långt, inget stoft.

– Det är ledsamt och smärtsamt för mig och min fru att inte få avslut på ett sätt som känns tillfredsställande. Det tog oss lång tid att komma fram till vad som känns bäst med hänsyn till Emmas minne.

Enligt länsassessor Ulf Andersson blir ansökningar om askdelning allt vanligare. Hittills i år har han behandlat nio ansökningar från Skåne. Tre har fått bifall, alla buddister.

Att buddister får dela aska styrs av traditionen att delar av askan placeras i ett husaltare, exempelvis i Thailand.

Hinduer ges rätt att dela aska för att delar av askan ska kunna spridas i floden Ganges i Indien.

Askdelning kräver ”synnerliga skäl”

Möjligheten att dela aska regleras i begravningsförordningens paragraf 31:

Askan efter en avliden får delas, om länsstyrelsen ger tillstånd till det.

Tillstånd får meddelas bara om:

det finns synnerliga skäl för det

en del av askan skall gravsättas utomlands

det är uppenbart att man kommer att hantera askan på ett pietetsfullt sätt.

I Regeringsrätten har tillstånd att dela aska hittills bara lämnats till buddister och hinduer.

2006 prövade Regeringsrätten ett mål där en ung skåning med rötter i Finland hade framfört som sista önskan att hälften av hans aska skulle strös vid morfaderns gravplats i Stockholm och den andra halvan över familjegraven i Finland. Länsstyrelsen i Skåne sa nej, men konstaterade i yttrande till Regeringsrätten att ”tiden kan vara mogen för en eventuell lättnad beträffande kraven för tillstånd till delning av aska”.

Regeringsrätten avslog delning av askan, men med minsta möjliga marginal. Fem regeringsråd deltog i beslutet. Två markerade skiljaktig mening och ville godkänna delning eftersom den avlidne ”har uttryckt sin önskan [om askdelning] i omedelbar anslutning till dödsfallet på ett sätt som visar att frågan var viktig för honom”.

Annons:
Annons:

Författare: Olof Westerberg
Publicerad 7 juli 2012 01.30
Uppdaterad 7 juli 2012 01.30

Annons:
Malmö
Annons:
Annons:
Blogg
Läsarpulsen
Annons:
Bloggar