För många är lågpriskulturen en charmig del av Malmö. För andra är den ett
sätt att överleva.
Men det finns en baksida.
Sydsvenskan har under det senaste året granskat olika delar av Malmös svarta
ekonomi. Det har handlat om asylsökande och papperslösa som exploateras som
svart arbetskraft i livsmedelsaffärer, falafelrestauranger och
bilverkstäder. Och om fuskkulturen i taxibranschen där inte ens ett kvitto
längre är en garanti för att resan är vit. Vi har också berättat om hur
loppmarknader fungerar som hälericentraler och hur illegal sprit och
cigarettförsäljning sker helt öppet med polisens goda minne.
Totalt försvinner 5,7 miljarder kronor varje år i uteblivna skatteintäkter i
Malmö, visade Sydsvenskans uträkning. 2,8 miljarder bara på grund av
svartarbete.
*
Ofta men inte alltid, kan extremt låga priser förklaras av att lönekostnaderna
hålls nere med svart arbetskraft. Och för att komma undan med det måste
omsättningen krympas. Ett sätt att är låta bulvanföretag fakturera för
tjänster som aldrig utförs. En typ av ekobrott som kräver både kunskaper och
kontakter.
Kriminella nätverk hjälper till med båda, enligt Mats Matsson, chefsåklagare
på Ekobrottsmyndigheten och en av Sveriges främsta experter på organiserad
brottslighet.
– Försöker man sig på det här uppläggen utan kopplingar till den undre världen
åker du fast. De kriminella organisationerna har en rad stödfunktioner,
bland annat målvakter, fakturaskrivare och torpeder. Med sitt våldskapital
garanterar de ekobrottslingarnas affärstransaktioner. På köpet får man också
en code of silence som gör att få svartarbetare tjallar.
Fallet med Taxiverket, som Sydsvenskan granskade i våras, visar tydligt
beröringspunkterna mellan lågpriskulturen, svartarbetskraften och den
organiserade brottsligheten.
*
– Har du anställt någon svart då måste du minska din omsättning så att du kan
betala honom, förklarade Martin Bynger, som under några år lyckades
programmera om taxametrar i sina bilar och på så sätt anpassa omsättningen
efter behov.
Efter att ha blivit påkommen i en skatterazzia och blivit personligt ansvarig
för över 2,7 miljoner i uteblivna skatteintäkter, försvann Bynger till
Västafrika. Men medan Kronofogden skickade kravbrev till en adress i Ghana
kunde Sydsvenskan avslöja att Bynger sedan länge var tillbaka i Malmös
taxivärld. Nu som konsult och affärspartner till beställningscentralen
Taxiverket.
När Sydsvenskan intervjuade Bynger och företagets dåvarande vd och delägare,
Sardar Albarzindji, var båda tydliga på en punkt: Taxiverket är numera en
helvit verksamhet.
Några månader senare kom Skatteverket med revisionsrapport som visade hur
samme vd under flera år plundrat bolaget, bland annat genom att låta
bulvanföretag fakturera för tjänster som enligt Skatteverket aldrig utförts.
Den påstådda plundringen och de skattekrav som följde var nära att stjälpa
företaget, vilket upprörde Taxiverkets andra ägarhälft. I november
eskalerade konflikten. Sardar Albarzindji misshandlades, kort därpå
sprängdes en bomb utanför hans villa.
Båda sidor hade vid det laget sökt stöd hos grovt kriminella.
På vd:ns sida stod en 31-årig man som pekats ut som ledargestalt i det
kriminella gänget Brödraskapet. Samme man häktades i somras misstänkt för
inbladning i ett knivmord på Norra Grängesbergsgatan.
Om Albarzindji behövde beskydd eller också avsåg att sälja sin del av bolaget
till sin nya bekantskap finns det olika uppgifter om. Klart är att
31-åringen befann sig inne på Taxiverkets kontor på Volframgatan strax innan
klockan elva på förmiddagen den 24 november. Det var då larmet om
skottlossning nådde polisen. Några minuter senare dödförklarades 31-åringen.
*
Bo Lundqvist, kommissarien på länskriminalen som utreder mordet på Taxiverket,
har de senaste åren sett flera exempel på företag som ber personer i den
undre världen om hjälp.
– Det inte är någon slump. Den här typen av kriminella personer har en förmåga
att hitta verksamheter där de kan komma in och få del av det ekonomiska
flödet. Det är sällan det är så välartade företag som Taxiverket, ofta är
det mindre företag i gråzonen, säger han.
Det är de företagen, menar Lundqvist, som är länken mellan det vita och det
svarta, limmet mellan grovt kriminella och helt vanliga Malmöbor på jakt
efter billiga varor och tjänster.
– Att kriminella med våldskapital slår sig ihop med kriminella med
företagskunnande är ett ganska nytt fenomen. Sedan det började ske har
svensk kriminalhistoria inte varit sig lik, säger han.