Ljudet från tjutande däck fick Ann Mari Persson att springa mot fönstret. Sekunden senare kom smällen.
– Jag trodde att jag skulle få se två bilar som kolliderat. Istället ser jag en man komma flygande som en trasdocka. Så som han flög, som han såg ut, förstod jag direkt att han inte skulle överleva, säger hon.
Kollegan Malin Jörgensen:
– Jag satt hela kvällen och läste på nätet om vad som hade hänt. Senare på kvällen ringde vi varandra och pratade. Det kändes som om vi behövde det.
På Itrim i lokalen bredvid stod hälsorådgivaren Ida Olsson och föreläste när olyckan skedde.
– Jag såg genom fönstret hur en kille tog sig för huvudet och trillade ihop ute på busshållplatsen. Jag skrek bara "åh gud" och sprang ut. Då ser jag att en annan man låg på gatan. Cykelhjälmen bredvid var helt krossad.
– Det är klart att man blir rädd. Det som gör det så olustigt är att det skulle kunna hända vem som helst, även en själv om man råkade cykla just där.
Kollegan Camilla Nordin tog hand om en yngre man som också blev påkörd.
– Det var väldigt traumatiskt. Jag mådde inte alls bra efteråt. Men jag har varit ledig idag och pratat mycket med min familj.