Efter en kort promenad från Klampenborgs tågstation, genom en bokskog belamrad med blommande vitsippor (eller vad den aktuella årstiden nu har att erbjuda), finner man på höger sida en avtagsväg och en skylt med texten ”Gourmetrestaurant”.
Restaurangen som avses är inrymd i en rödputsad stuga och här serveras mat som är lika vacker som landskapet utanför. Inredningen går i behärskat svartvitt och till och med servitörernas kläder är specialuppsydda i ett växtsiluettmönstrat tyg som liknar en korsning mellan Marimekkos Tuuli och Putkinotko. Det ligger en medvetenhet i varje detalj.
Vi förstår varför kockduon förälskade sig i denna del av Danmark, och är det inte omgivningarna som har inspirerat dem i deras matlagning så vet vi inte vad. Varje tallrik presenteras som en mosse, en sommaräng, en skogstjärn.
Till middag får man välja mellan tre, fem och sju rätter, ur samma meny. Man bestämmer själv vilka som ska bort om man inte orkar alla. Detsamma gäller för vinerna. Runda bullar i två grader av grovhet fyller brödkorgen och det finns både ett naturellt smör och ett som är sprängfyllt med örter.
Rummet vi sitter i är ganska litet, vilket får middagen att kännas som en bjudning ihop med vänner, snarare än en måltid med okända. Det gör även att servitörerna hela tiden har fullkomlig kontroll över sina gäster och de låter oss aldrig sakna någonting.
Först får vi ett par aptitretare, där den råa pilgrimsmusslan med isad cider är den bästa versionen av den här sortens mussla vi någonsin smakat. Ett eureka-moment: det är ju så här den ska serveras!
Nästa uppenbarelse, eller kanske överraskning, kommer när menyns första rätt placeras på bordet. Det är en skål med jordärtskockspuré, som är kall. Märkligt nog fungerar det bra. Ovanpå ligger stora klickar stenbitsrom tillsammans med tång, och råa respektive friterade skivor av jordärtskocka. En Riesling från Alsace är ett bra dryckesval.
Slätvaren serveras med kål i olika färger, grön, röd och svart, och så följer den enklaste av råvaror: potatisen. Den har behandlats med vördnad och får visa upp hela sitt mångsidiga register, små kokta potatiskulor har fyllts med rökt potatismos och garnerats med potatischips.
Till brässen serveras lustigt nog ett serbiskt rödvin, med bara ett uns sötma. Själva brässen får sällskap på tallriken av vårens första lökar och rivig pepparrot.
Dessert nummer ett anspelar på sötma och bitterhet och blandar grapefruktssorbet, kärnmjölksparfait, lakrits och rågflarn. Allting samverkar och skapar en större smaksensation som får chokladtrion som följer att blekna. Även vi böjer oss inför de underbara rätter vi har fått njuta av denna afton.
Den røde cottage fick nyligen en stjärna i Michelinguiden. Det är självklart att den här restaurangen ska ha en stjärna, eller två.