Tidigare var Chez Madame ett litet kafé med loppisshoppade möbler och sävlig
personal, dit den mer queera delen av Malmös alternativa befolkning sökte
sig. Gästerna hade långa tesessioner med veganska bakverk och diskuterade
filosofi, genus och politik och hade de fått hållas hade de säkert
förbättrat världen en smula.
Det som istället hände var att Chez Madame stängde sin lilla butik och
flyttade till större lokaler, men inte längre bort än att man fortfarande
nästan kan skymta ursprungsplatsen runt hörnet.
Skillnaden från förr är inte att de trogna kunderna har försvunnit, utan att
ännu fler har tillkommit.
Under vår lunch hör vi en teatergrupp diskutera kritik, ett par prata träning
och en äldre man lovprisa en apelsinbakelse. Några ungdomar sitter och gör
skolarbete medan en grupp föräldralediga dricker bryggkaffe.
Varje vardag utom måndag, för då är det stängt, serveras en varm lunch, en
sallad och en soppa, de båda sistnämnda är av samma sort hela veckan,
varmrätten byts ut varje dag.
Egentligen borde vi nöja oss med att berätta att maten är fiffig, varierad,
nyfiken och schyst lagad, men om vi undviker att tala om att den dessutom
alltid är vegetarisk och oftast även vegansk och glutenfri så förloras en
viktig poäng, även om en del presumtiva gäster säkert skräms iväg av tanken
på att äta saker som inte innehåller ingredienser från djurriket. Den risken
får vi ta.
Det är dags att glömma bort alla förutfattade meningar om trist veganmat,
bestående av diverse köttsubstitut och sumpiga prefabricerade rödbetsbiffar.
Vi kan nu avfärda alla fördomar kring alternativmat för alla som inte äter
gluten och mjölkprodukter. För Chez Madame bevisar att det går att laga
oerhört många goda rätter som passar alla, utan att man behöver kompromissa
med smaken, näringen eller utseendet. Och som om detta inte vore nog så är
så mycket som möjligt ekologiskt.
Det finns egentligen bara ett sätt att göra veganmat bra och det är definitivt
inte att försöka få den att likna köttmat. Låt den istället tala för sig
själv. Pankopanera aubergineskivor, stek dem frasiga utanpå, mjuka inuti och
stapla dem i ett torn med kronärtskockskräm som murbruk. Servera dem med hel
havre och ingefärsdressing vid sidan.
Eller gör en knallorange morotspuré med en nyans av apelsin, ugnsbaka lättrökt
rödlök i klyftor, stek bitar av sojabönspatén tempeh knapriga och lägg upp
alltsammans snyggt och impressionistiskt på en udda tallrik. Det blir både
vackert och gott och folk kommer glatt att betala 85 kronor och få kaffe på
köpet.
Ett par dåliga saker är att maten ibland tar slut innan lunchpasset är över
samt att kvaliteten kan variera en del mellan portionerna. Det är synd när
en rätt låter bättre på pappret än den visar sig vara i verkligheten. Så ska
det vara någon skillnad ser vi hellre att den är åt andra hållet. Vi tror
att det ännu finns outnyttjad potential hemma hos frun.