Vit sprit är ju bara sprit, säger många. En bulkvara att hälla i en drink
eller för att tillskapa ett tarvligt rus.
Men den som jämfört tandläkarsprit med vodka vet att det är skillnad. Och den
som ställt ett glas neutral Skyy Vodka mot ett glas aromatisk Grey Goose
Vodka förstår att tillverkningsmetoder och råvaror gör skillnad och att vit
sprit i utseende inte är lika med vit sprit i smak.
Vodka är biggest in the world, större än whisky och alla andra spritdrycker.
Mest dricker man i Östeuropa och Nordamerika.
Största producenten i världen är den brittiskägda men amerikanska Smirnoff
Vodka.
Sedan kommer franskägda men skånska Absolut.
Därefter följer ett jättekoppel med tusentals vodkatillverkare i östra och
västra Europa, Asien, Amerika …
Ett av de allra minsta och yngsta vodkamärkerna är Purity Vodka från Ellinge
slott utanför Eslöv.
Purity är okänt för de flesta även i Skåne trots att Purity är världsmästare.
Årstillverkningen av 30 000 flaskor är ungefär vad Absolut producerar på en
kafferast.
– Vi är så små att till och med Edradour, Skottlands minsta whiskydestilleri,
är fyra gånger så stort som Purity, säger Thomas Kuuttanen, mannen bakom
verket.
Men Purity är den mest medaljprisade vodkan i världen under de två senaste
åren. Senast för ett par veckor sedan i Cannes utnämnde en panel av
internationella spritbedömare Purity till världens bästa super premium vodka.
Det är småskaligheten som är en av förklaringarna till kvalitén; vodkan
framställs satsvis på mältad säd, korn och vete (för övrigt ekologiskt
odlad) som mäskats och värmts upp i Ellinges lilla 600-literspanna, en så
kallad pot still, och destillerats 2 x 17 gånger i en specialkonstruerad
rektifieringsanläggning.
– Vodkan är då så ren att den inte behöver filtreras, säger Thomas Kuuttanen.
Schematiskt går det till så här: Nioprocentig mäsk av vete- och kornmalt
pumpas in till pot still och värms över vattenbad så att den förångade
vätskan håller en alkoholhalt på 21 procent när den pumpas upp till den
första av de två åttavåningars rektificeringskolonnerna. Vätskan faller ner
till den första klockan, våningen, och förångas genast på det drygt
hundragradiga golvet. Gasen kyls i våningens tak, blir till vätska och
droppar ner till nästa våning. Och så fortsätter destilleringen i sjutton
steg. Då finns en 80-procentig alkohol som hälls tillbaka i pot still och så
upprepas proceduren och till slut finns ett rent destillat på 96 procent som
ligger i en tank.
Ellingebränneriet har även återvinning och resterna tas om hand. Värmen går
tillbaka till produktionen och dranken, drygt 90 procent av det som är kvar
av mäsken, går till kretaursfoder.
– Vi tar bara hjärtat av destillatet och inget från huvudet och svansen där
icke önskvärda alkoholer finns. Med den här speciella processen bibehålls
aromerna från säden, säger Thomas Kuuttanen.
Tar man ett par droppar av denna 96-procentiga sprit och gnuggar i handflatan
sprids en intensivt stark doft av bröd och lakrits.
Och det är mer än vad vodkamarknaden tål.
Därför blandas destillatet med sprit av ekologiskt odlat vete för en mjukare
framtoning och till slut späds alltsammans med järnrikt vatten från den så
kallade Hälsokällan ned till 40 procent och buteljeras – och resultatet är
Purity, som kostar 480 kronor för 70 centiliter på Systemets
beställningssortiment.
Kan en flaska brännvin vara värd nästan en femhundring?
Tja, det beror på hur man uppfattar betydelsen av ordet purity, renhet.
Vill man ha en helt neutral sprit som egentligen bara smakar sprit så är det
pengarna i sjön.
Vill man ha en vodka som bär en karaktärsfull ton av bröd, kraftig
lakritsrotdoft, en air av citrus och till råga på allt en aning av rotfrukt,
kanske kålrot eller rätt och slätt umami, och har en slant över så är det en
investering i smakupplevelse för den som gillar att låta laxtartaren eller
ostronet åtföljas av en klar pärla.