Bröderna M - Ett ställe för alla

Bong.

Städer behöver samlingspunkter. Ställen där gamla kan möta unga, hip-hopare mysa med dödsmetallare, filmälskare slå sig i slang med rallyförare. Kort sagt ställen som är en enda stor öppen famn. För alla. Det kan tyckas enkelt, men är det ofta inte. Tiden låter oss tro att allt måste vara perfekt tajmat till en speciell målgrupp. ”Konceptualisering” är ett budord i tiden i klass med ”produktplacering” och ”Roberto Cavalli”.

Restaurang: Bröderna M

Måltid: Middag

Betyg: 3

I somras öppnade Bröderna M sin famn på Gustav Adolfs torg i Malmö. Och visst; stylat är det, men på ett tillgängligt och ombonat vis. Publiken lika naturligt blandad som på vilken kontinental restaurang längre söderut som helst. En samlingspunkt.

Läget gör sitt till. Mitt på torget och i den mer kommersiella delen av innerstaden. Vilket i slutänden kan bli ett problem för Bröderna M. Här är det mycket folk fram till halv åtta, sedan tunnas det ut rejält.

Mat finns det också.

Och lika blandat som det är bland gästerna, lika mixat är det på menyn. Här trängs grekisk sallad med lasagne, chicken tikka med burgare. Lägg därtill en rejäl pizzameny. Man kan tänka sig hur det låter på Bröderna M:s kickoffer för personalen: ”Vem är vår målgrupp?”, ”ALLA är vår målgrupp!”.

Illustration: Helena Ohlsson

Så varför inte en Husets Hummersoppa för 85 kr till förrätt? Jodå, det låter höra sig. Visserligen en aning ”skinnig” på ytan, men med en djup koncentrerad smak av hav och grädde. Matig är bara förnamnet, och en matsked cognac kan förmodas vara nedsmugen vilket breddar den mjukt lena skaldjursaccenten. En bra start.

Gambas al Tegamino, heta räkor i vitlök och chili för 65 kronor, är en förrätt så flitigt exponerad att den snart kommer att vara lika mycket klassiker som Toast Skagen. Just Bröderna M:s variant av heta räkor skulle kunna vara ett riktmärke. Räkorna förpassade från spisen så precist att de erbjuder skönt tuggmotstånd utan att bli sega; smaken stor utan att vara påträngande. Tomatsåsen en glad historia med mycken sötma som framkallar ett suga-upp-det-sista-med-en-bit-bröd-beteende.

Huvudrätterna så. In kommer entrecote med lökringar, pommes frites och bearnaisesås för 169. Pommesen kanske inte är av hall-of-fame-klass, men krispigt goda. Köttet är alldeles utmärkt med en väl balanserad grillsmak. Lökringarna sött och distinkt smakrika; här har Mando en värdig utmanare.

Baconlindad torskrygg med rostad potatis med Pernod-inspirerad hummersås för 159 kronor. Baconlindningen har ruggat rökt till det mjälla, gott. Den rostade potatisen är så på riktigt att den lika gärna kunnat komma in på middagsbordet hemma hos någon matkunnig. Detta i den mest positiva av meningar: hemmalagat! Hummersåsen är en kusin till soppan som vi ätit till förrätt. God även den och inte fullt lika tung, fast vad gäller Pernoden så har nog kocken inspirerats av att någon råkade passera med flaskan. Pernoden kunde ha fått slå igenom mer.

Med efterrätterna faller tyvärr upplevelsen ihop, om inte som ett korthus så till en del. Både nougatglass med punschlikör och vispad grädde för 49 kronor och marängsviss 69 kronor är utan finess. De smakar ytterst halvfabrikatsaktiga. Inte bra. Onödigt.

Trots denna aningens avslagna final så är vi ytterst positiva. Det här är ett gött ställe att träffas på. Att njuta av. Mmmmmm som i Bröderna M.