Det kan såklart bero på den rådande sommaren, men Godset känns mer avslappnat nu än när vi var här senast. Och då tänker vi inte enbart på menyn, som under några månader är ett utsnitt ur den svenska hemmasemestern, med mycket grillat och sallader, utan på själva atmosfären.
En sprudlande servitör tar emot oss lika hemtamt som om vi vore grannfamiljen på besök och pratar på om väder och vind medan vi bestämmer oss för vad vi vill äta. Det är som en scen ur en valfri trivselfilm med delar av den svenska skådespelareliten i rollerna.
Till förrätt är de rökta räkorna med citronaioli för 125 kronor en lagom tidskrävande sysselsättning. Ett lass med tomater i olika färger, former och konsistenser kostar 85 kronor och toppas av två rejäla skivor grillad halloumi. Godast är de oregelbundna coeur de boeuf-tomaterna i köttiga bitar samt den ljumma tomathalvan med sotig yta.
Det här är så superenkelt att tillaga att det nästan är löjligt att betala för att låta någon annan göra det åt en.
Bland alla salladsblad och grillköttbitar hittar vi sedan lite oväntat en wienerschnitzel för 168 kronor. Med alla dessa fuskschnitzlar i omlopp, är det glädjande att denna faktiskt är gjord på dubbelpanerad kalv som sig bör. Att man sedan trixat lite med tillbehören låter vi passera. Istället för den renodlade citronskivan, har man enligt en annan skola vräkt på med både kapris och sardeller. Men potatisen är stekt och ärtorna är åtminstone mer gröna än senapsgula.
Ett par stekta gösfiléer med kokta färskpotatisar och en magisk cidersenapssås får vi för 205 kronor. Visserligen är både fisk och potatis hanterade med såväl ömhet som omsorg, men det är såsen som lyfter hela anrättningen. Den är som en hollandaise, fast med trinda senapskorn och en sötsyrlig ton av cider.
Det beror förmodligen på sommaren, för i princip samtliga gäster är turister. Så smidigt då, med en restaurang som bara ligger en entrédörr från tågperrongen. Man behöver inte ens nyttja dörren för att få beställa, om man föredrar uteserveringen. Då kan man samtidigt studera tågen som kommer och går.
Även vinerna är semesteranpassade, lite enklare, lite mindre krävande, lite mer bistro. Sådana där som funkar att sippa på lite nonchalant.
Till dessert väljer man mellan gamla klassiker och säsongsbundna skapelser. En glasskula med tam jordgubbssmak delar utrymme med slemmig jordgubbssås och torra bitar mannagrynskaka i ett cocktailglas. Inte så kul för 75 kronor. Passionsfruktscheesecaken för samma summa är en behagligare bekantskap, färskostkrämig och frisk. Fånigt bara att dekorera med världens tråkigaste prydnadsfrukter carambola och pitahaya, som smakar bara snäppet mer än ingenting.
Vi önskar oss givetvis en lång sommar, men förhoppningsvis höjs köksstandarden till hösten.