Köttets status går i vågor. Kött är periodvis lyxigt dyrt, flott och festligt, periodvis produkten av en förkastlig djurindustri där försvarslösa individer exploateras hänsynslöst. Stundtals bara hopplöst omodern slentrianföda för de oupplysta eller, som i dagsläget, en symbol för medveten konsumtion för den som har tiden och kompetensen.

Åtminstone när det handlar om rätt sorts kött. Filéer är fortfarande lite fult, fläskfilén är fulast av dem alla, om man bortser från charkprodukter som kassler och kokt medvurst. För att vara köttrendig idag ska man äta så svårtillgängliga och tillagningsmässigt tidskrävande styckningsdelar som möjligt. Njure är bra, så gott som alla inälvor är utmärkta, kinder, svansar och fötter är perfekta, hjärna och märg är toppen.

Och nu när ”från nos till svans”-­ideologin börjat genomsyra krogmenyerna, med efterföljande hyllningssånger från matkonnässörerna, vill inte Lund vara sämre.

Folket bakom Klostergatans vin och delikatess har redan lyckats locka en trogen skara återkommande matgäster till sin snyggt schackrutiga restaurang. Nu testar de lyckan några gator bort genom att öppna köttbistron Meat, vars huvudsakliga inriktning är just kött.

Deras koncept påminner mer om Stures än om Bastards. Precis som på Sture hänger det stora stycken av djurkroppar på mörning inuti offentliga glasmontrar, medan det på Bastard mest handlar om att förvandla de billigare köttdelarna till fantastiska långkok. Gemensamt för dem alla är dock att det är tiden man betalar för, antingen det gäller antalet veckor en ko hängt i en monter eller de timmar en grissida legat i ugnen.

Meat har redan blivit poppis och restaurangen blir fort full. Vi får ett bord mellan studenter i grupp och äldre gentlemän i par. Sedan börjar vi äta.

Givetvis finns det en köttplatta med diverse småplock, här kostar den 125 kronor och bjuder bland annat på en skön kycklingpastej och fluffiga fläsksvålar. Krabbkakorna för 110 kronor smakar fiskpinnar och innehåller alldeles för lite krabba i förhållande till torsk och panering. Såsen är en syntetisk chilimajonnäs när den borde varit en lätt, fisksåsbaserad blandning.

Sedan testar vi en av de hängmörade köttbitarna, som serveras med tillbehören steksås (som en piffigare ketchup), pommes och säsongens grönsak, som visar sig vara ett knippe baconlindade haricots verts, vilket får oss att le överseende.

Vår åttaveckorsmörade oxrygg för 350 kronor väger väl tilltagna 200 gram och är grillad med precision, detta är ett härligt kött som knappt kräver några tillbehör.

Torsken för 255 kronor är lika fint grillad och serveras med en uppfriskande salsa verde och puylinser med svamp. Ur vinlistan väljer vi mellan framför allt amerikanska, kraftiga köttviner.

Till dessert är äppelpajen med tosca och syrlig vaniljkräm ett bättre val än den gelatindallriga cheese­caken med obefintlig blåbärssmak. Båda kostar 80 kronor.

Vårt tips är detta: Fokusera på köttet, det är ju ändå därför du går hit.