Vilken lättnad det är, att kliva in i lokalerna som en gång hyste det ålderstigna konditoriet vid namn Lundagård, känt för sin äppelmarängpaj, och slippa lukten av gamla inrökta, stoppade möbler och läggningsvätska, till förmån för aromer och entusiasm.

Nu heter stället Mat & Destillat och består av lika delar restaurang och cocktailbar. Inte till ytan nödvändigtvis, här är det matplatserna som dominerar, utan i sinne och hjärta. Bakom restaurangnamnet står nämligen en bartender och en servitör, från en annan lundensisk institution: Grand Hotel. De vill att drinkar och drycker ska vara lika viktiga som maten de serveras till.

Och de vill förmodligen att god service ska vara den tredje sidan i den triangel som bygger en fulländad restaurang, för här gör man sitt bästa för att tillfredsställa allas behov. Det finns aldrig någonting som fattas oss. Lite mer sås, en påtår vin, lite mer av något annat, vad som helst? Självklart, det kommer genast, vad sägs om dessert?

Maten är på samma gång påhittig och traditionell, råvarorna följer årstiden och serveras med stundtals givna tillbehör, men skruvas samtidigt till det där extra varvet, för att inte stagnera och bli förutsägbara.

En av förrätterna bygger helt på lök, vanlig gul. För 85 kronor får vi dels en kupol, som är uppbyggd av mjukbrynt lök, helt vete och brödfras och sedan täckt av smält ost, dels små halvkrispiga lökbåtar fyllda med persiljejuice, ankrade i en sjö av lökbuljong. Så naturnära och smart.

En annan förrätt är sockersaltad ren i små tärningar med bland annat lingongelé, enbärsmajonnäs och hasselnötter, vacker som en brudbukett, och en tredje är tre små torn av inlagd strömming, potatis och kavring.

Bland huvudrätterna har vi svårt att välja mellan pocherat och knaperstekt grisbröst, levermoussefylld tupp, älg och lax, men fastnar för de båda sistnämnda. Laxen kostar 225 kronor och är fenomenalt ångad till krämig konsistens och serverad med en läcker, rökt äggkräm, rom och kulor av grönt äpple, underskattad kålrabbi och gurka.

Älgryggen för 245 kronor presenteras i två stiliga, röda skivor som är lika delikata som de ser ut, men det är tillbehören som hänför. Ett avsågat älgbens naturliga hålrum har fyllts med en blandning av den märg som tidigare bodde däri, timjan och vitlök, en bit råstekt pumpa ligger bredvid.

Även vinerna är kul, genomtänkta och flera är eko, men när det är dags för dessert kommer första misstaget. Vi provar currykakan för 85 kronor, ty servitören säger att den är god, men det är den icke. Vi förstår tanken, flera av curryns ingredienser passar utmärkt i sött sällskap, men det är alltför många som inte gör det. Inte ens den friska gräddfilsglassen eller chokladkrämen lyckas rädda skapelsen.

Då är den klassiska crème brûléen för 75 kronor bättre, även om momentet där sockerytan bränns vid bordet är roligare i teorin. Alla vet ändå hur det går till och på det här viset hinner inte den rätta, knäckiga ytan bildas.

Däremot uppskattar vi tilltaget att hyra in en kille vars primära uppgift är att gå runt med en rejäl pepparkvarn mellan borden. Samt att maten är en njutning och att drinkarna är blandade med talang.