Bong har ätit lunch på Smak.
Nu när det är varmare utomhus kan man ta med sig sin lunch och sätta sig på
den lilla innergården som ligger i anslutning till konsthallens restaurang.
Där befinner man sig bara en glasvägg från konsten, under himlen och ett
stort träd med hängande lövverk, som silar solljuset i dansande siluetter på
marken. Omgivningen är lika pittoresk som maten är artistisk.
Inomhus sitter man vid korta eller långa bord och har nära till
salladsavdelningen i mitten. Här hittar vi diverse bönor och rotfrukter i
innovativa marinader, stekta små potatisar och annat grönt. Några av
marinaderna är aningen för skojiga och får bland annat de stackars
morotskuberna att smaka söt apelsincurry, vilket inte är någon höjdare. Bröd
av olika slags mjöl står en bit bort, tillsammans med vatten och kaffe.
Varje vardag lagas fyra rätter, en med kött, en med fisk, en vegetarisk och en
soppa, som också är vegetarisk. Gemensamt är att grönsakerna i största
möjliga mån är årstidsbundna och inhandlade då de går att odla lokalt,
köttet är nästan aldrig filé, men tyvärr hittar vi fiskar som man bör låta
bli eller vara försiktig med bland rätterna.
Varje maträtt bygger på relativt robusta och handfasta basråvaror, som sedan
piggas upp och fixas till med hjälp av roliga detaljer, som poppat vete,
inlagd zucchini eller nötsmör. Inget är tråkigt, allra minst det vegetariska.
Några exempel ur menyn, som får nytt innehåll varje vecka, är pumpapannkakor
med bönor, parmesan och äpple, spätta med ekskivling, ramslök och mandel
samt högrev med knippmorötter och sviskon.
Man beställer och betalar vid disken, där man även kan snegla in i köket och
på de frestande bakverken, men får sedan maten serverad vid bordet.
Personalen är glad och käck och har en imponerande förmåga att komma ihåg
vem som beställer vad och var alla sätter sig.
Vår lunch består av en suveränt behandlad, ugnsbakad kummel som serveras med
brynt hasselnötssmör, unga morötter och oliver, för 135 kronor. En av
gästerna blir alldeles till sig av smöret.
Polentan kostar 95 kronor och serveras som en tjock mannagrynsgrötsliknande
kräm istället för den betydligt vanligare, stelnade puddingen och innehåller
rikliga och välkomna mängder parmesan. Ovanpå ligger rostade bitar av
palsternacka och så kapris för sältan.
Utöver vattnet som ingår som dryck, kan man köpa ett gäng olika sorters öl,
läsk och liknande. Kaffe eller te hämtar man själv efter maten.
Smak brukar hyllas som ett av de bättre lunchställena i stan och vi kan bara
hålla med. Även om kockarna byts ut ibland lyckas man så gott som
genomgående servera smart komponerade och skickligt tillagade måltider.
Konst är kul.