Skåne – ett vinlandskap

Oz Clarke, världskänd vinskribent, provade ett trettiotal skånska viner tillsammans med Sydsvenskans Anders Fagerström. Här är Clarkes rapport.

”Jag är insnöad. Mitt i hjärtat av London. Det är den förbaskade globala uppvärmningen igen. Vadå? Global uppvärmning i december? Japp. Ett mäktigt och säsongsotypiskt högtryckssystem har stoppat det vanliga brittiska regnet och vätan så att det i stället sugs in snöstormar från Sibirien över England. Samma sak hände förra året. Global uppvärmning.

Detta visar att klimatförändringen i huvudsak handlar om kaos.

Men det finns ett område där den allt mera uppvärmda världen på ett bestående sätt förändrat betingelserna för mänsklig strävan på så kort tid som tio år: vinodling i norra Europa.

Detta visar sig ytterst tydligt i Champagne. Efter en lång, temperaturstabil period för områdets odlingssäsong har temperaturen stigit med 0,7 grader under 1990-talet. Det är mycket. Men inte ens hälften så mycket som de 1,6 grader som temperaturen i området steg med från år 2000 till 2009. Det är utan motstycke. Det kan ha varit en tillfällig topp, men jag tror det inte.

Efter att ha bedömt två bord med danska viner under 2010 års International Wine Challenge, efter att jag tagit en belgisk chardonnay för en chablis och efter att ha besökt en sydsluttning i Sussex där det tidigare betade får men nu är en vinodling på 150 hektar med pinot noir och chardonnay – 2009:orna därifrån är härligt läckra – så hade det varit närmast oartigt att inte ställa frågan vad som händer i Skåne där de verkliga sval­klimatsvinodlarna finns.

Många av er som bor i Skåne måste ha märkt små förändringar i kulturlandskapet, särskilt söder och sydost om Malmö men också längre norrut bortom Lund, runt Åhus och Ivösjön och framför allt ner mot Österlen. De där lite klumpiga spaljéerna i en del trädgårdar och styckena på sydsluttningar med militäriskt raka rader av – vinstockar. Håll ögonen öppna! De poppar upp överallt. Det finns flera dussin vinodlare i södra Sverige, inklusive ett par i själva Malmö.

Det finns till och med en skånsk vinväg, Route du vin, en Skåne Wine­road som är utmärkt i en fyrfärgsbroschyr som visar vilka vingårdar du kan besöka. Några är hobbyodlare och ingen är stor. Men de finns. Någon har bara några tiotal plantor, men det finns de som har över tusen stockar. Vingården i Åhus har 4 500 och Hällåkra Vingård norr om Trelleborg över 6 000. De planterar mer för varje år.

Skånes vinodlare slåss med vädret. 2010 var inte så lätt, men de gör ändå vin. Getingar attackerar några, koltrastar slår sig ner på andra – en glupsk flock satte i sig tonvis med druvor på Öland i år – och, som alltid i Sverige, så har de att handskas med problemet om hur de lagligt skall få sälja sitt vin. Just nu kan eventuellt den närmsta Systembutiken ha vinet på hyllorna, men deras genombrott blir när vinet får säljas direkt på gården. Oroa er inte, den dagen kommer!

Om man är van vid att dricka viner från Nya världen, eller för den delen franska, italienska eller tyska viner – ja, vilket vin som helst, för att tala klartext – så kommer man att finna att svenska viner smakar mycket annorlunda. Nästan utan undantag är de gjorda på druvor som inte är de klassiska. Även om Domän Sånana vid Borrby har lite pinot noir och kommer att ha mer sedan de rivit upp sina Spulga- och Sukribe-plantor. Deras vad? Fråga inte mig, det är estniska sorter som jag inte provat tidigare och aldrig, misstänker jag, kommer att få se igen. Hällåkra har planterat pinot noir och sauvignon blanc på sin vackra sydsluttning.

Men om du är pigg på något nytt och, än viktigare, vill stötta landsbygden omkring dig, så borde du prova åtminstone ett skånskt vin under 2011.

Solaris är troligen den mest lyckade vita druvan i Skåne. Den mognar fullt ut och ger en hög alkoholstyrka, ibland mycket hög. Både solaris och sorten ortega har nått 15 procent alkohol utan hjälp av socker. Tänk, detta kan det skånska vädret erbjuda dig! Solaris ger blommiga, ibland mineraliska smaker, ofta med inslag av äpplen, päron, nypon och lavendel men alltid med en stadig, grön syra som påminner oss om att druvorna vuxit i Skandinavien. Ortega kan ge viner med en förtjusande ton av Reine Claude-plommon och rosa grapefrukt, knastrande och uppfriskande.

Den mest lyckade röda sorten är rondo. Den kallades förr GM6494, men man tyckte inte att det namnet var säljbart. Det är en härdig varietet, framavlad delvis med hjälp av sibiriska druvor, och ger lass av färg och smak. Södra England är nu nästan för varmt för rondo. Men Skåne verkar, åtminstone just nu, perfekt för druvan. Den munfyllande smaken av syltade röda vinbär och tranbär som, när det är som bäst, blandas med körsbär och röda plommon. Rondo kommer att visa vägen för Skånes röda viner de närmsta åren.

Och efter det? Vem vet. Men just nu är Skåne den nyaste av de nya gränslinjerna för vinproduktion i Europa. Njut av det så länge det varar! Om en generation eller så kommer de skånska vinerna säkerligen att vara mainstream.”

Översättning: Anders Fagerström