Forza Italia!

Vin.

September månad bjuder på många godsaker, flera av dem från Italien. Men det finns fynd också.

Italien dominerar i både mängd och kvalitet i Systemets septemberlansering. Åtminstone bland de röda vinerna, 16 av 49.

Får jag välja utan att först titta i plånboken komponerar jag en låda med två flaskor var av den klingande amaronen 2005 Campo dei Gigli från Tenuta Sant´Antonio (360 flaskor), de rasiga chiantirepresentanterna 2005 Fontalloro (Fattoria di Fèlsina 600 flaskor) och 2005 Castello di Brolio (Ricasoli, 4 000 flaskor) och de ofattbart fruktexakta och djupa 2006 Magari (Ca´ Marcanda, Gaja, 360 flaskor) och 2006 Sondraia (Poggio al Tesoro, Allegrini, 360 flaskor) från toskanska Bolgheri.

En låda till och jag fyller på med de unga piemontesarna 2007 Sito Moresco (Gaja, 1 200 flaskor) och 2005 Barolo Marcenasco (Renato Ratti, 600 flaskor) kompletterade med ett par stramfriska Châteuneuf-du-Pape-viner och ett halvdussin prisöverkomliga och källartåliga 2006 Protos Crianza (1 200 flaskor) från Ribera del Duero för framtida kulna höstkvällar. Titta in på sydsvenskan.se/vin för alla recensioner!

Men en blick i plånboken tar mig tillbaka till verkligheten och jag behöver inte deppa när den magra solvensen ställs mot utbudet. För septemberurvalet ger en hel del vinglädje för flaskor både under och strax över hundralappen.

Bulgariska lättgillade blandningen 2007 Tuida Selection är enkel men smakar betydligt mer än 59 bananas och duger till finare grejer än vardagspastan. Riktigt riktigt bra för en tjuga till är syditalienaren Duca Matteo Primo (se mer i Lilla vinskolan nedan!) eller för ytterligare en liten slant den kraftfulla middagsstämningshöjaren Espelt Solivent, argentinaren Broquel för lite elegantare rätter eller den personliga Finca la Cuesta från nordvästspanska området Bierzo som är ännu ett härligt matvin.

Vitt då? Jo, först ett glas aptitretande Valdevieso, ett riktigt torrt mousserande från Chile som smakar mer än det kostar.

Och sedan ett glas kruttorrt och kalkstint Muscadet Sèvre et Maine från franska Atlantkusten till höstens skaldjur eller allroundvinet Stonefish på en blandning av två syramättade druvor, Madeiradruvan verdelho och riesling. Ett fynd.

”Okända” syditalienska viner

Vinerna från de två fattiga syditalienska regionerna Calabria (tån på stöveln) och Basilicata (hålfoten) är, i jämförelse med Sicilien och Apulien (klacken och hälen) samt även Campania (runt Neapel), okända vinregioner för de flesta.
Vinproduktionen är jämförelsevis liten och mycket lite exporteras. Men det betyder inte att de är ointressanta, tvärtom.
Man skulle kunna säga att de två regionerna är Italiens svar på Portugal i så måtto att man omhuldar sina urgamla druvor (t ex blå Aglianico i Basilicata och blå Gaglioppo och Magliocco och vita Greco och Mantonico i Calabria) och med modern teknik, bl a temperaturkontrollerad jäsning, noggrant skördeuttag och experimenterande med internationella druvinblandningar, bemästrar solens obarmhärtiga hetta och ofta får fram spännande, personliga och ibland storartade viner.
Håll span efter dem som kommer från d´Angelo i Basilicata och Librandi i Ciró i Calabria!