KRÖNIKA. När jag kom hem på kvällen väntade några filéer av fjärsing som
stektes i smör. Efter en lång dag av vinspottande tyckte jag att jag kunde
få lov att också få svälja och tog fram en flaska Thomas Hyland Chardonnay
från australiska Penfolds.
Fisken var fantastisk. Men vinet kändes flackt. För fortfarande satt
smakminnet efter ett något fatlagrat, intensivt fruktigt men välbalanserat
vin kvar i mun och näsa.
– Jag önskar att det i stället var Interkardinal från Klagshamn och Åhus i
glaset.
– Ett skånskt vin?
Hustrun tittade häpet på mig.
Här satt vi och åt världens godaste sjötungawannabe med ett
persiljerotsmaksatt potatismos och drack ett hyfsat vin från södra
Australien gjort av en producent med världsrykte. Och nu säger hennes
vinskrivande man att han hellre druckit ett vin från Skåne.
– Härifrån? sa hon och slog ut med armen mot fönstret.
Snön vräkte ner och det ven från nordost. De levande ljusen fladdrade i
draget.
– Ja. Härifrån.
Dagens provning, den andra större av skånska viner detta år, hade övertygat
mig: Man kan göra bra vin även på våra kalla breddgrader. Det går att göra
gott och harmoniskt vin även på druvor som inte heter cabernet sauvignon,
syrah, chardonnay och riesling. Också ett landskap utan månghundraårig
vintradition kan frambringa vin som är njutbart.
Men skulle läsarna tro mig? Eller bara säga, ”a, han skriver i en skånsk
tidning och är bara lokalpatriotisk”.
Det var därför jag bad Oz Clarke komma och prova med mig.
Jag är entusiastisk av insikten och än mera Oz Clarke, brittisk vinguru och
vinevangelist i BBC som vi flugit in enkom för den skånska provningen. Han
är närmast euforisk. (Läs hans kommentar tidigare i reportaget.)
– Skåne är framkanten i Europas vinmakande. Just nu ger druvorna rondo och
solaris betydligt friskare och fruktigare viner här än de gör i Tyskland och
England. Fantastiskt!
Snön fykte och det var nattsvart ute när jag körde Oz från Vittsjö där vi hade
provningen till Kastrup där han skulle ta sista kvällsflyget till London.
Vi snackade jordmån, soltimmar, druvsorter, investeringar och behovet av mera
vinmakarkunskap i Skåne. Försök med Bourgognedruvorna chardonnay och pinot
noir borde kunna ha utsikter att ge ännu en ny dimension åt skånsk
vinodling.
– Jag tycker vi gör en ny Skåneprovning 2012, utbrister Oz.
– Ja, vi gör om provningen om två år och ser hur vinproduktionen här norr om
55:e breddgraden har utvecklats då, svarar jag.