I vårt lilla land Lagom diskuterar vi en sak åt gången. Anna Anka har dröjt
sig kvar på våra läppar länge medan andra mindre viktiga saker, typ politik
och miljö, hamnar i bakgrunden.
Lite så är det också med våra vinvanor. Bland vita viner var det för några år
sedan bara chardonnay, gärna mycket ekfatiga, som gällde – innan de vinerna
blev helt ute. Därefter var det syrafrisk och krusbärsaromatisk sauvignion
blanc som kom på modet. Nu är det riesling som prisas i alla tonarter och
snart är det österrikiska grüner veltliner som hissas av alla.
Underbara druvor är de alla tre, alla fyra. Några av de bästa bland de bästa.
Men på vårt monopol vill jag ha mångfald. Jag önskar att de hundratals vita
vinerna gjorda på de gamla vanliga druvorna kunde kompletteras i det
ordinarie sortimentet med fler aromatiska friskusar gjorda på albariño,
citrusfräscha nötiga på vermentino, på finessrika loureiro,
sherryaromatiska viner på savagnin, eldiga viner på nästan
askorbinsprittande furmint som förmår oändligt mera än att ge söt ungersk
tokajer, den citrusskarpa pecorino som i detta vinsammanhang ger ett
gäckande friskt elixir och inte är en ost på tackmjölk, den livgivande
chasselas som i franska Schweiz kallas fendant och kan vara nästan
outhärdligt lättsam men som Systemet inte bevärdigar med en enda
representant …
Det finns heller inte ens ett enda torrt vin från distriktet Vouvray i
ordinarie sortimentet och det är närmast ett tjänstefel, tycker jag. Dessa
finsyrade, aptitdrivande viner på chenin blanc som gärna blir lite vaxiga
och som är bland det bästa man kan tänka sig till en fin fiskrätt.
– God dag, hulda systemexpeditris, skulle jag kunna få en flaska torr vouvray
till den gösfilé som jag i afton ämnar tillaga med en läcker smörsås som
skall njutas i sällskap av en synnerligen bonne femme!
– Javisst, goa herrn, det blir hundra riksdaler. Varsågod och ha en trevlig
helg!
Så brukar det inte låta, tvvärr.
Men vi kan nu i november glädja oss åt att det i alla fall finns en tillfällig
vouvray i sortimentet, urtrevliga 2008 Château Gaudrelle. Tyvärr har den
bara köpts in i en så löjligt liten kvantitet som 5 000 flaskor, samma mängd
som den pigga Alianto Pecorino som vi också gläder oss åt.
Så här inför Mårten brukar Bolaget lansera en klase bourgogner. Så icke i år.
Men en finns, en kommunbetecknad Volnay 2006 från Côte de Beaune i södra
Bourgogne för 199 spänn. Den är ung, frisk och doftande med en liten
kantighet som borde vara avfilad till nästa november.
Nå, det är hur som helst i de tillfälliga lanseringarna man brukar hitta de
skojigaste vinerna.
Spana in dem. Inte bara här på sidan utan också på sydsvenskan.se/vin där alla
finns. Där finns ett gäng härliga champagner – ah, en 1996 Duval-Leroy Fleur
de Champagne eller 2000 Gaston Chiquet Brut Special Club i överkomliga
prislägen (men tyvärr få flaskor) för de fina tillfällena! Eller den
färgsprakande vaktparaden av röda italienare med Sassicaias lillebrorsa
Guidalberto i tätensom fanbärare!
Eller varför inte den härliga äppeldrycken pommeau från Normandie, Duc
d’Arthour, som man kall – eller varm – gott kan använda som ett friskt och
spänstigt alternativ till överkryddad och översötad glögg för att lysa upp i
novembers jämmerdal.