LUND. Det har ekonomisk betydelse hur väl studenterna klarar sina poäng.
Inte bara för studenten själv, utan i ännu högre grad för Universitetet.
Varje år tilldelas Universitetet pengar från staten beroende på två
variabler. Dels får lärosätet ersättning beroende på antal studenter som
faktiskt är registrerade på de olika utbildningarna, dels beroende på hur
många poäng studenterna tar.
Och resultaten skiljer sig åt rejält mellan ämnesområdena.
– Det är inte så överraskande för mig att studenterna inom konst klarar sig
så bra. Det är otroligt ambitiösa studenter och det är samma sak inom andra
utbildningar som teknik och medicin, säger Marianne Granfelt,
förvaltningschef på Universitetet.
Enligt Sten Wennerström, planeringschef på Universitetet, betyder varje
student i genomsnitt 60000–65000 kronor från staten. Cirka 40 procent av den
summan beräknas på tagna poäng. Det betyder att Universitetet får hela
summan för en registrerad student som tar alla poäng, och om studenten inte
tar några poäng faller över 24000 kronor bort.
Institutioner och fakulteter berörs inte direkt av det här. Det är
Universitetet som förmedlar pengarna utifrån en beräknad kostnad för
utbildningen och de uteblivna statliga bidragen är ingenting som
Universitetet räknar med i budgetarbetet. Istället har universitetsledningen
ganska bra och kalkylerad koll på hur studenter i de olika områdena kommer
att prestera.
Därför räknar man också med olika ersättningar beroende på vad man läser. En
student inom utbildningsområdet medicin, till exempel, är värd närmare 56000
kronor bara för att hon registrerat sig och 68000 kronor om hon klarar alla
kurser. Det är över tre gånger så mycket som en student inom humaniora, där
man också har lägst prestationsgrad.
Men om alla studenter inom humaniora skulle klara av alla tentor skulle det innebära ytterligare 25 miljoner kronor in till Universitetet. Räknat på alla områden skulle Universitetet få in en bra bit över hundra miljoner kronor.
– Det betyder en hel del ekonomiskt för Universitetet, säger Sten
Wennerström. Men det ska till en systematisk underprestation om det ska
hända något med återinförandet av pengar till fakulteterna. Det stora
problemet nu är att vi inte har tillräckligt med studenter.
Regeringen håller just nu på att utreda ersättningssystemet till universitet och högskolor i Sverige.
– Och vi tycker att det vore värdefullt att hitta ett nytt sätt att räkna, säger Marianne Granfelt. Att gå efter utbildningsområde är inte bra, men sedan gäller det att hitta ett bättre sätt också.
Universitetet beräknar efter statlig modell ersättningen per student olika
beroende på vad hon eller han studerar. Ersättningen är högre för en dyrare
utbildning och lägre för exempelvis en utbildning som inte kräver så mycket
lärartid.
Exempel 1: Inom humanistiskt, teologiskt, juridiskt och
samhällsvetenskapligt område ersätts varje helårsstudent med 20489 kronor
och varje helårsprestation med 17984. Det skulle innebära att en
prestationsgrad på 71 procent betyder knappt över 18,7 miljoner kronor i
utebliven ersättning.
Exempel 2: Inom medicin får man en ersättning per helårsstudent på
55907 kronor, per helårsprestation 68004 kronor. I utebliven ersättning 9,2
miljoner kronor.
Källa: Lunds universitets planeringsenhet.
% är glada
% är likgiltiga