Notan för missade tentor: 110 miljoner

Text: Per Ek
Publicerad 22 april 2008 1.30 Uppdaterad 25 april 2008 2.00

Obs.
Missade tentor och poäng kostar Lunds universitet närmare 110 miljoner kronor om året i uteblivna statliga intäkter. Sämst presterar studenter inom det humanistiska området och ekonomi – bäst inom konst och medicin.

LUND. Det har ekonomisk betydelse hur väl studenterna klarar sina poäng. Inte bara för studenten själv, utan i ännu högre grad för Universitetet.

Varje år tilldelas Universitetet pengar från staten beroende på två variabler. Dels får lärosätet ersättning beroende på antal studenter som faktiskt är registrerade på de olika utbildningarna, dels beroende på hur många poäng studenterna tar.

Och resultaten skiljer sig åt rejält mellan ämnesområdena.

– Det är inte så överraskande för mig att studenterna inom konst klarar sig så bra. Det är otroligt ambitiösa studenter och det är samma sak inom andra utbildningar som teknik och medicin, säger Marianne Granfelt, förvaltningschef på Universitetet.

Enligt Sten Wennerström, planeringschef på Universitetet, betyder varje student i genomsnitt 60000–65000 kronor från staten. Cirka 40 procent av den summan beräknas på tagna poäng. Det betyder att Universitetet får hela summan för en registrerad student som tar alla poäng, och om studenten inte tar några poäng faller över 24000 kronor bort.

Institutioner och fakulteter berörs inte direkt av det här. Det är Universitetet som förmedlar pengarna utifrån en beräknad kostnad för utbildningen och de uteblivna statliga bidragen är ingenting som Universitetet räknar med i budgetarbetet. Istället har universitetsledningen ganska bra och kalkylerad koll på hur studenter i de olika områdena kommer att prestera.

Därför räknar man också med olika ersättningar beroende på vad man läser. En student inom utbildningsområdet medicin, till exempel, är värd närmare 56000 kronor bara för att hon registrerat sig och 68000 kronor om hon klarar alla kurser. Det är över tre gånger så mycket som en student inom humaniora, där man också har lägst prestationsgrad.

Men om alla studenter inom humaniora skulle klara av alla tentor skulle det innebära ytterligare 25 miljoner kronor in till Universitetet. Räknat på alla områden skulle Universitetet få in en bra bit över hundra miljoner kronor.

– Det betyder en hel del ekonomiskt för Universitetet, säger Sten Wennerström. Men det ska till en systematisk underprestation om det ska hända något med återinförandet av pengar till fakulteterna. Det stora problemet nu är att vi inte har tillräckligt med studenter.

Regeringen håller just nu på att utreda ersättningssystemet till universitet och högskolor i Sverige.

– Och vi tycker att det vore värdefullt att hitta ett nytt sätt att räkna, säger Marianne Granfelt. Att gå efter utbildningsområde är inte bra, men sedan gäller det att hitta ett bättre sätt också.

Olika prislappar

Universitetet beräknar efter statlig modell ersättningen per student olika beroende på vad hon eller han studerar. Ersättningen är högre för en dyrare utbildning och lägre för exempelvis en utbildning som inte kräver så mycket lärartid.

Exempel 1: Inom humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt område ersätts varje helårsstudent med 20489 kronor och varje helårsprestation med 17984. Det skulle innebära att en prestationsgrad på 71 procent betyder knappt över 18,7 miljoner kronor i utebliven ersättning.

Exempel 2: Inom medicin får man en ersättning per helårsstudent på 55907 kronor, per helårsprestation 68004 kronor. I utebliven ersättning 9,2 miljoner kronor.

Källa: Lunds universitets planeringsenhet.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Notan för missade tentor: 110 miljoner"?

  • Självuppfyllande Profetia
  • Eftersom jag själv studerar innom humaniora förkastar jag "Det är otroligt ambitiösa studenter" - Det finns ambitiösa studenter överallt men med tanke på hur olika man behandlas samt hur olika värde det sätt på oss studenter så är det kanske inte så konstigt att resultaten skiljer sig. Vad räknar man med när det ständigt dras ned på oss? Jag förkastar att jag inte får en så bra utbildning som jag förtjänar, vart är tacken för att jag har tagit alla mina poäng? Mindre lärartid? Tack för den!
  • Alexandra
  • tisdag 22 april 2008 kl 02:41

  • Tack ändå
  • Är också humaniora student på Lunds Universitet och ofta får man känslan av att vi inte är vitkiga. Mindre undervisnigstimmar, dålig handledning vid uppsatser, frågor bemöts ibland som om vi var något som katten släppat in. En pedagogik och en utbildningsform som är så läskigt fyrkantig. Ibland är det svårt att motivera sig. Men Lund, jag har tagit alla mina poäng så tack ändå och tack för dem undervisare som ibland dykjer upp och trollbinder en hel föreläsningsal, förvalta pengarna väl.
  • Jess
  • tisdag 22 april 2008 kl 06:01

  • Otroligt system
  • Att få betalt för varje "lyckad" EXAMENinnebär enbart till att mygla. De olika institutionerna godkänner många studenter som inte borde blivit det bara för att få pengar. Kan man inte få be om lite ärlighet.
  • Olof Andersson
  • tisdag 22 april 2008 kl 06:45

  • Till humaniorastudenterna
  • Det är inte bara era utbildingar som är undermåliga. Läkarutbildningen kunde vara mycket bättre om mer pengar och resurser fanns. Då kanske man kunde fått öva på hur man ska bemöta patienter exempelvis...
  • Läkarstudent
  • tisdag 22 april 2008 kl 06:56

  • Stavning?
  • Ni borde kanske satsa på att lära er stavning också, när/innan ni går på en sådan utbildning!
  • Pelle
  • tisdag 22 april 2008 kl 07:29

  • Allt för genomströmningen
  • Det svenska högskolesystemet är helt horribelt och leder i förängningen till att institutioner ser till att godkänna undermåliga studenter bara för att inte ligga illa till vad gäller genomströmning, villet skulle leda till mindre pengar. Vad det INTE borgar för är hög kvalitet på utbildningen. Förkastligt var ordet, sa Bull.
  • Maria - student vid LU
  • tisdag 22 april 2008 kl 07:34

  • Varför är man student på ett universitet?
  • Är det för att man ska lära sig? Är målet att man ska kunna det som lärs ut? Är målet att man ska klara tentorna och ta en examen? Man kan ju undra när man läser kommentarer från studenter. Har ni frågat er vad ni överhuvudtaget gör på en utbildning om inte målet är att klara tentorna vid ordinarie tillfälle. Hur ska det sen gå när ni kommer ut i arbetslivet? Tänker ni lösa de problem ni är anställda för att lösa eller tycker ni att det är orättvist att man ställer krav på er, morsgrisar.
  • Ablan
  • tisdag 22 april 2008 kl 08:30

  • Ta ansvar för era studier
  • Det framgår tydligt av artikeln att många studenter inte sköter sina studier och tar tentorna. Ändå börjar sådana studenter att kommentera ekonomisystemet istället för att ta ansvar för sina studier. Det är väl inte någon ekonom på universitetskansliet som ska göra era tentor? Det är väl ni själva som ska klarar dem? Om ni anser att ekonomisystemet uppmuntrar institutionerna att godkänna alla, varför är då så många underkända? Med den logiken ni för förstår jag att ni blir underkända.
  • ursula
  • tisdag 22 april 2008 kl 08:34

  • LTH ligger bra till med 88%
  • Man blir förvånad över att LTH ligger så högt i statistiken över avklarade tentor med tanke på olika skriverier om matematiken svårighetsgrad. Medicinstuderande är ju kända plugghästar redan från grund- och gymnasieskolan och konststuderande har ju sina egna normer. Men det som förvånar allra mest är hur duktiga teknologerna är. De har ju de i särklas svåraste kurserna och läser sina poäng på kortare tid än alla andra. Så trots dålig matteundervisning klarar de sig jättebra i jämförelse.
  • Sissela
  • tisdag 22 april 2008 kl 08:41

  • Gungor och karuseller
  • Ett annat sätt att se "underprestationen" på är lite som Frankrikes fria dimensionering. Man antar helt enkelt alla som når upp till förkunskapskraven och sedan får studenterna straffa ut sig själva genom att missa tentorna. På så sätt kan man se "underprestationen" som ett "överintag" av studenter. Det man förlorar på gungorna (underprestationen) tar man igen på karusellen (överintaget). Men det är förstås Sten och Marianne väl medvetna om. Om det gynnar studenterna är jag inte lika säker på.
  • Christian Resebo
  • tisdag 22 april 2008 kl 08:55
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu