"Hur får jag ett långt friskt liv?"

Sölve Elmståhl: Välkommen till chatt om åldrandet. Alla önskar vi väl ett gott åldrande. vad som menas med detta beror förstås på vem vi frågar, social bakgrund kulturella värderingar och den tid vi lever i som påverkar våra värderingar. Det finns många teorier kring åldrandet som kan hjälpa oss på traven att förstå dessa skillnader. Ibland talar vi också om den tredje och fjärde åldern när vi åldras. Jag skall försöka svara på dessa och andra frågor efter bästa förmåga - Sölve Elmståhl

moderator: Nu börjar chatten!

MMMM: Jag har arbetat mycket med äldre människor och har upplevt att en del uppför sig på ett sätt som gör att de är yngre än vad de är. I andra sammanhang har man varit med om motsatsen. Frågan blir per automatik: Vad är ålder? Vi ser resultatet av det i att kroppen bryts ner i förhållande till en viss tid men det förklarar bara processen, inte vad ålder är.
Sölve Elmståhl: Hur vi uppfattar ålder kanske mer beror på Din/min uppfattning om vad ålder är, hur vi skall "bete oss" eller vilka "fördomar" vi har om hur en äldre eller yngre person skall bete sig. Åldrande kan förklaras både som psykologiskt eller socialt åldrande men även biologiskt åldrande. Biologiskt åldrande är däremot precis som en tilltagande förlust av reservkapacitet.

Britten Strömbä: Hur ska jag göra för att leva ett friskt, långt liv? Är det bara arvsanlag det beror på eller kan jag göra något för att påverka?
Sölve Elmståhl: Ärftlighet spelar roll för vår sårbarhet för att drabbas av olika sjukdomar, t ex hjärtkärlsjukdom, cancer. I olika tvillingstudier beräknas ärftlighet förklara uppemot 40 till 50% av risken att insjukna i sjukdom hos äldre personer. Det innebär med andra ord att livssstil kan påverka detta. Självklara saker som att sluta röka/aldrig börja röka, hålla sig fysiskt aktiv, äta varierad mat spelar roll även när jag blir äldre. Att behålla kontkat med vänner och bekanta spelar även in.

Mia: Hur mycket spelar det genetiska arvet in för risken att bli "dement"?
Sölve Elmståhl: Det finns olika typer av demenssjukdomar, Alzheierms demens (AD) eller kärlsjukdom som ger demens. Vid AD som går i släkten är risken upp till 3-4 förhöjd att drabbas, men även balnd de som får AD i högre ålder (80 år) har släktingar viss ökad risk. Dessutom finns sårbarhetsgener kända ex apolipoprotein E för AD

Maria: Är andelen senildementa högre i Sverige än i t ex Japan och andra länder med hög medelålder? Finns några teorier om varför demensdiagnoserna ökat under senare år, ökad medelålder kan ju inte vara den enda orsaken?
Sölve Elmståhl: Andelen som drabbas av kärlsjukdom och så kallad vaskulär demens är högre i asiatiska länder. En orsak till högre antal med demens är att vi blir bättre på att upptäcka och sätta diagnos samt också att behandla demenssjukdomar. Kunskapen i samhället har också ökat. Att vi dessutom får allt fler äldre bidrar också förstås. Dessutom ökar insjuknandet med ålder. över 65 år är ca 5 % drabbade jämfört med nästan 40% över 90-95 års ålder.

Jerzy JurekDoma: "Life would be infinitely happier if we could only be born at the age of eighty and gradually approach eighteen". Dessa ord tillskrivs Mark Twain. Instämmer du?
Sölve Elmståhl: En god fiolosof, men jag är tveksam till att först känna sig som 80 och inte få lov att upptäcka allt i livet först - före snarare än efter - dvs att livsloppet är en utveckling istället för "avveckling" - finns för övrigt en känd psykologisk modell av Baltes som beskriver livsloppsteorin att erfarenheten med åldern lär oss att kunna välja och optimera.

illusionist: Med hur mycket , många procent kan man säga att föreställningen om att man börjar bli gammal leder till att man börjar bli gammal; typ jag orkar inte detta och inte är det lönt och snart är man väl ändå pensionär?
Sölve Elmståhl: Vi har olika strategier för hur vi hanterar motigheter eller framgång i livet, brukar kallas för copingstrategier. Vi vet från studier att de som använder sig av en aktiv coping istället för att undvika eller bortförklara problem, bli passiva eller emotionella faktiskt har bättre prognos i sin rehabilitering efter stroke. En vanlig tes inom åldrandeforskningen och aktivitetsteorin är "use it or lose". Några procent vågar jag mig däremot inte på att ange.

Apan: I vilken utsträckning kan ett aktivt liv från unga år påverka åldrande processen både invändigt och utvändigt?
Sölve Elmståhl: En svår fråga. VI vet från medicinsk forskning att fysiskt aktiva personer under tonår och framåt bibehåller mer av muskelmassa och benmassa, upp i åldern vilket leder till minskad risk för ex benskörhetsfrakturer, hjärtkärlsjukdom. Samtidigt vet vi att det inte går att lägga sig på sofflocket och leva på gamla meriter som idrottare /motionär i ungdomsåren då kroppen snabbt tappar ev muskelmassa vid inaktivitet. Omvänt, det går även för äldre (80-90 år) att väsentligen förbättra funktionsförmåg

Margareta: är något över 70 år. Vad är skillnaden på åldersglömska, glömma namn mm och demends Kan man testa detta.
Sölve Elmståhl: Åldersglömska är mycket vanligt över 70 år. Flertalet har inte och kommer inte att drabbas av demens. Däremot är det viktigt att testa om det även finns objektiva minnesproblem, då det kan vara ett första tecken, och där var femte person under föjlande åren kan drabbas av demens. Enklast är att ta upp frågan med sin behandlande läkare som kan göra enklare minnestest och utreda om det finns risk för demens som behöver utredas vidare.

Lisa: Kan man som äldre förbättra sitt minne och sin inlärningskapacitet genom att lösa korsord eller spela schack?
Sölve Elmståhl: Det finns många tekniker och strategier för att förbättra inlärning, att ex koppla ihop namn med andra minnen, lukter, färg, händelser. Vi blir allt bättre med åldern på att lära oss dessa tekniker. Om däremot korsord förbättra minnet är väl en annan fråga, även om det är kul att lösa korsord, särskilt fredagskorsordet i sydsvenskan som är lite lättare än lördagskrysset som jag oftast går bet på.

moderator: Snart är chatten slut. Sölve Elmståhl hinner svara på några frågor till.

Patrik: Hur går forskningen men att förlänga ens livslängd. Jag har hört att forskare har lyckats med att förlänga livet med något år.
Sölve Elmståhl: Vi ser att allt fler männsikor nu uppnår 80 års ålder och ökning av medelålder beror numera på minskad dödlighet hos de äldsta, tack vare bättre sjukvård, bättre förebyggande instaser både innan sjukdom och även efter sjukdom (behandling av för höga blodtryck, blodfetter, rökstopp etc). Däremot har inte den maximala livslängden ökat, och fortfarande är fransyskan Jeannne Calment den äldsta personen vi känner till och som blev 122 år gammal, cyklade då hon var 100 och gav ut en CD skiva vid 121 å

Magnus F: Om jag vid 50-års (kronologisk och tillika biologisk ålder) ålder får en njurtransplantation, och njuren kommer ifrån en 20-åring (kronologisk och tillika biologisk ålder), vilken biologisk ålder har jag då efter operationen. jag förutsätter i min fråga att operationen utföll till full belåtenhet och att inga komplikationer tillstöter.
Sölve Elmståhl: Reservdelsmänniskan har nog kommit för att stanna, åtminstone i de delar av världen där sjukvårdsresurser räcker till för oftast äldre som drabbas av kroniska sjukdomar, nya linser, höfter, njurar, lever, lungor. Åldern är fortfarande 50,d vs alla andra organ påverkas, däremot är det en intrikat fråga kring hur det mottagande organets åldrande påverkas, dvs organet tar upp värdens risk, utvecklar diabetsförändringar om mottagaren har diabetesmedan donators egenskaper (åldrande) finns kvar

Lena: Hur upptäcker man demens, min svärmor, 89 år i år, vill bara prata om sin ungdom etc absolut inte om hennes barns uppväxt, hon är provocerande mot oss alla men det är inget nytt, hennes syster har alzheimer, hon tvättar sig inte, städar inte, hon säger att hon inte kommer ihåg saker men ibland är minnet på topp, jag uppfattar henne som ett barn ibland som inte vill, vi får henne inte till läkare, egentligen är hon väldigt pigg inga mediciner etc och ingen hemhjälp
Sölve Elmståhl: jag tycker absolut att Du än en gång skall försöka övertala Din svärmor till ett läkarbesök eller försök till att acceptera hembesök av läkare för att utreda om det finns risk för demenssjukdom, annan sjukdom eller andra behandlingsbara tillstånd som kan påverka beteende, minne.

50-åring: Finns någon relation mellan demenssjukdomar och genus, socialgrupp, utbildningsnivå, vikt etc?
Sölve Elmståhl: En mycket viktig och stor fråga som jag inte enkelt svara på med få meningar. Senare studier har visat att (rikt) socialt nätverk minskar risk att utveckla Alzheimers demens vid uppföljning upp till 6-8 år. En högre risk för demens hos personer i lägre socialgrupp har bl a förklarats av att sjukdomen upptäcks tidigare och att perosner med högre utbildning längre kan komepnsera och dölja jukdomstecken. Med utbildning och socialgrupp finns även kopplat andra riskfaktorer som påverkar demensrisk-