LUND. Att Lunds universitet vill genusmärka sina utbildningar har fått
debattörer landet över att se rött. Tilltaget ”borde få varningsklockorna
att ringa”, tycker Expressen i en ledare i veckan. Genuscertifieringen anses
vara ”ett läskigt exempel på hur ett enskilt perspektiv effektivt kan
tvingas in i undervisningen”.
Fast egentligen började det redan förra söndagen, då Steven Sampson, docent i
socialantropologi vid Universitetet, i en debattartikel i Sydsvenskan
ventilerade åsikten att det är ”gammalt hederligt svenskt förmynderi, nu
maskerat som pedagogik”, att universitetslärarna ska tvingas vara
genusmedvetna.
Några dagar senare publicerade studenttidningen Lundagård en debattartikel av
samme författare där han frågade sig: ”Vem vågar säga ’Fuck you, fuck you,
fuck you!’ till genusfascismen?”
Rektor Göran Bexell är förvånad över de starka reaktionerna och menar att
artikelskrivarna måste ha missuppfattat alltihop.
– Vi har inte tagit ett enda beslut, förutom att skapa en arbetsgrupp om hur
man kan öka medvetenheten om genusfrågor, säger Göran Bexell.
I Lund har institutionerna sedan början av 2000-talet möjlighet att bli
miljöcertifierade. Något som inte vållat någon som helst debatt.
– Miljöcertifiering tycker många är jättebra. Men när det gäller genusfrågor
utmanar det en del, och då får man sådana här reaktioner, säger Göran Bexell.
Redan i Universitetets jämställdhetspolicy för 2001–2005 stod det att
genusperspektiv skulle vara ett naturligt inslag i all utbildning.
Trots detta har det gått trögt med den könsmedvetna pedagogiken. Därför
tillsatte universitetsstyrelsen i fjol en projektgrupp, ledd av
genusprofessor Tiina Rosenberg, som skulle arbeta med genuscertifiering av
bland annat utbildningsprogram och kurser.
Några frivilliga institutioner kommer i slutet av året eller i början av nästa
år att bli försökskaniner för projektet.
För att kunna certifieras ska institutionerna svara på en mängd frågor. Till
exempel om studenter informeras om likabehandlingslagen och om vart de kan
vända sig vid diskriminering, om lärarna utbildats i genusfrågor, om
kurslitteraturen är fri från sexism, homofobi och rasism och om tentorna är
avidentifierade.
Genom samtal och seminarier ska man sedan diskutera sig fram till om
genuscertifieringen är en bra modell.
– Om det slår väl ut får vi ta upp en diskussion igen, säger Göran Bexell.
Kan institutionerna tvingas att bli genuscertifierade om detta genomförs?
– Det vet vi inget om, och det verkar inte lämpligt. Vi kör detta på prov nu,
och det kommer bara att finnas om det faller väl ut. Det handlar absolut
inte om tvång och förmynderi, säger Göran Bexell.
– ”Stoppa Tiinas genuskontroll” är ett typiskt exempel på nivån på debatten.
Det är inte hon som ligger bakom, hon har bara fått ett uppdrag.