Kostnaden för detta statsbidrag beräknas till cirka 95 miljoner kronor.
Ringborg föreslår också att studentkårerna även fortsättningsvis ska ha rätt
att utse representanter i högskolornas ledning. Kårerna får också behålla
nuvarande skattelättnader, enligt förslaget.
Det är i dag obligatoriskt för de cirka 340 000 högskolestuderande i landet
att betala kåravgift, som brukar uppgå till mellan 200 och 350 kronor per
termin. Kårmedlemskapet är en förutsättning för att kunna plugga vidare –
medlemsbevis krävs till exempel vid salsskrivningar.
Den kostnadsökning om totalt minst 125 miljoner kronor som förslaget
innebär, inklusive de föreslagna skattelättnaderna, ska finansieras med att
antalet utbildningsplatser minskas med 1 100, skriver utredaren i förslaget.
Medlemsavgifterna täcker kårernas studiesociala verksamhet, som till exempel
bostadsförmedling och mottagning av nya studenter. Dessutom är det i hög
grad kårerna som organiserar den formella studentrepresentationen i
högskolan.
Men deltagandet i kårvalen brukar vara lågt och troligtvis skulle många
studenter avstå från medlemskap om de kunde. En enkät tidningen Studentliv
gjorde i fjol visade att varannan student var beredd att lämna sin kår om
obligatoriet skulle avskaffas. Den stora frågan för Erland Ringborg har
varit att visa på hur obligatoriet kan avskaffas utan att studentinflytandet
och det studiesociala arbetet raseras.
Regeringen har motiverat en avveckling med att studenter, liksom andra
vuxna, ska få välja vilken förening de vill tillhöra. ”Rätten att inte
tillhöra en sammanslutning är grundläggande i ett demokratiskt samhälle”,
står det i regeringens direktiv till utredningen.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) accepterar att kårobligatoriet
avskaffas och är positiv till de flesta av utredarens förslag. Men SFS
understryker att studentinflytandet måste regleras i lag även i framtiden
och att staten öronmärker bidrag till kårernas arbete.