1 Bakgrunden
Vintern 1940 var det krig i Europa och svinkallt i Sverige. Samt ont om
bränsle. Tre minusgrader i Malmö den 3 mars. Samma dag förbjöds ”central
varmvattenberedning” så att det bara kom kallt ur kranen. Och landets skolor
stängdes, för att man skulle slippa värma upp dem.
2 Bränslet
Stenkol som hettas upp utan syre sönderfaller i stadsgas, stenkolstjära och
koks. Utmärkta bränslen alla tre. Skolornas kaminer eldades med koks.
Kristidens vinterledighet kallades därför kokslov.
3 Tiden
Det första kokslovet varade i tre veckor. Härligt, tyckte eleverna – tills de
fick veta att den förlorade lektionstiden skulle tas igen i juni.
4 Sysselsättningen
Lovet infördes i all hast och ingen hann förbereda sig. ”Vad skall ungdomen
göra?” frågade Sydsvenskan i söndagstidningen den 3 mars 1940. Två rektorer
visste besked:
Rektor J E Nilsson i Landskrona berättade att hans skolpojkar skulle få syssla
med ”skjutövningar och en smula exercis”. Det var ju krig.
Kollegan Ester Andersson på Kommunala Flickskolan i samma stad hade i sin stab
”en lärarinna som är från landsbygden och har försänkningar där”. Resultat:
tjejerna skickades ut på landet för att mjölka kor.
5 Fjällfärderna
Fjällresorna är äldre än sportlovet. Redan 1925 började Svenska
Turistföreningen, Järnvägsstyrelsen och Skidfrämjandet arrangera
”Skolungdomens allmänna fjällfärd”. År 1935 åkte exempelvis 4 780 killar och
tjejer till Storlien, Undersåker, Abisko och Jorm.
”Hälsotillståndet var under alla färderna mycket gott” konstaterar
Turistföreningen i sin årsskrift 1936. Inga snuvor och stukningar där inte.
6 Skidpaketet
Sydsvenskan, som alltid haft koll på läget, arrangerade redan inför det första
sportlovet 1940 en paketresa till Tänndalen, med tåg i tredje klass och en
vecka på Siljeströms Pensionat. Resan kunde bokas per telefon (Namnanrop:
”Sydsvenska Dagbladet”). Priset var 99 kronor; det är 2 277 spänn idag.
Klart prisvärt, för numera går bara bussresan till Tänndalen på 1 630 kronor.
7 Komforten
När Sveriges skolungdomar for på allmän fjällfärd landade de förr eller senare
på en halmmadrass, utlagd på golvet hos en fjällbonde som gladde sig åt
extrainkomsten på två kronor per gäst och dygn (prisexempel från Edsåsen
1927 inklusive måltider; motsvarar en femtilapp idag).
Numera är fjällgårdarna konferenshotell, madrasserna mjukare och notorna
saltare.
8 Utlandet
Vinterlov finns i flera länder och har olika rötter. I vissa tyska delstater
har skolbarnen Faschingferie, som inföll vecka sju i år.
Fasching, eller Fastenschank, är ett gammalt ord som kombinerar ”fasta” och
”utskänkning” och syftar på den sista drinken. Skollovet tajmas nämligen med
den karneval som på många håll föregår fastan. Lite som after-ski fast före.
Och utan ski.
9 Högsäsongen
Sportlov är dyrtid. Stugan i Sälen som du kunde hyra för 7 440 kronor under
vecka sex är nu uppe i 11 996. Många väljer därför andra veckor, vilket
passar skidanläggningarna eftersom det förlänger säsongen. I fjor åkte två
och en halv miljoner människor på fjällfärd i de svenska pisterna. Lika
många gjorde ingen semesterresa alls.
10 Sysslorna
Vi som är off-off-pist under kokslovet måste inte mjölka för det. Magdans och
kampsport är bara två saker som lovlediga i Malmö brukar kunna göra. Varje
kommun med självaktning har följt rektor Nilssons exempel och erbjuder
ungdomen ”en smula exercis”.