"Resultaten är för låga och det är inte acceptabelt"

Omkretsen.

Mer resurser tidigt så att alla elever kan läsa och räkna innan de börjar högstadiet. Fler ”riktiga” lågstadielärare och nationella prov i årskurs tre.

OMKRETSEN. Så vill skolminister Jan Björklund (fp) förbättra resultaten i skolorna.

– Ska vi höja resultaten måste vi gå in med stödinsatser tidigare än vi gör idag. Nu är det på gymnasiets IV-program som vi lägger mest pengar, istället för på lågstadiet och mellanstadiet, säger Jan Björklund till Sydsvenskan.

Enligt skolministern är det skolpolitikernas fel att resultaten är för låga på många skolor i landet. Skolpolitiken har medvetet styrt stödresurserna till de högre årskurserna, eftersom man varit rädd för att stigmatisera nioåringar och tioåringar som får stödundervisning.

– Jag tror att det är bättre att sätta in insatserna tidigt även om någon känner sig lite utpekad, säger Jan Björklund.

Sydsvenskan har i en serie artiklar visat att skillnaderna i betygen är stora mellan kommunerna i Omkretsen och att det även finns stora skillnader inom kommunerna. Störst är glappet mellan Vårboskolan i Arlöv, som förra året nådde 176 i meritvärde, och Bjärehovsskolan i Bjärred, som nådde ett medelvärde på 245 poäng.

Är det acceptabelt att skillnaderna är så stora?

– Resultaten är för låga på många håll och det är inte acceptabelt, säger Jan Björklund. Han tycker att samma åtgärder behöver genomföras på alla skolor – oavsett social struktur bland eleverna.

Ministerns förslag är att utbilda fler speciallärare, ge mer pengar till lågstadiet, utbilda lågstadielärare istället för grundskolelärare och att införa nationella prov i årskurs tre för att identifiera de elever som inte har lärt sig att läsa och räkna.

Skillnaderna är stora även när det gäller resurser. Kostnaden för en Kävlingeelev är exempelvis 51 000 kronor medan den i Lund överstiger 66 000 kronor. Av kommunerna i Omkretsen är det bara Burlövs och Staffanstorps kommuner som satsar mer än genomsnittet för hela riket, vilket är 58800 kronor.

– Jag tycker att det är för stora skillnader, och det kommer det att vara så länge vi har en kommunal skola, säger Jan Björklund.

Han ser gärna att staten tar tillbaka ansvaret för hela skolväsendet. Men det har han inte stöd för i regeringen, eftersom folkpartiet är det enda partiet som förespråkar en statlig skola.

– På sikt tror jag att fler kommer att vilja ha statliga skolor, men det blir inte i närtid, säger han.

Så tycker skolpolitikerna om...

BURLÖV:

¿Vårboskolans resultat (skolan nådde förra året till 176, vilket är 31 poäng under riksgenomsnittet):

– När man jämför Vårboskolan med skolor i andra kommuner måste man också komma ihåg att elevernas föräldrar har en annan bakgrund. Och om man kommer hit till Sverige i åttondeklass är det en stor skillnad jämfört med om man är född här. Jag vet att de gör väldigt mycket på Vårboskolan. Det är klart att man aldrig kan vara nöjd med det resultatet, men de arbetar intensivt hela tiden och vi försöker följa upp det.

¿vad politikerna vill göra åt resultatet:

– Vi säger målen, men talar inte om hur de ska genomföras, men vi ställer ju frågor och är intresserade av vilka resultaten blir. Just Vårboskolan är fantastisk. De arbetar med förberedelseklasser, små grupper, trelärarsystem där man delar in elever i kategorier, så att alla får möjlighet.

LOMMA:

¿”hemligheten” bakom framgångarna i landets ”bästa” skolkommun:

– Vi har gett personalen fria händer i den pedagogiska verksamheten så att de kan göra som de finner det bäst. Vi har stort förtroende för dem. Vi sätter målen i vår nämndsplan, men vi talar aldrig om hur de ska nå målen. Det lämnar vi åt professionen. Ett mål är att vi ska ligga bland de tio bästa kommunerna i Salsavärde.

¿Pilängsskolans resultat (skolan fick förra året 29 meritpoäng mindre än Bjärehovsskolan och hamnade minus 10 på Salsavärdet).

– Skillnaden är så otroligt liten. I stort sett har vi två jätteduktiga skolor. Men man måste hela tiden fortsätta att utveckla verksamheten.

VELLINGE:

¿sitt kommande studiebesök i Lomma:

– Det ska helt klart bli intressant att få diskutera hur de jobbar med skolan. Man får inte glömma att våra skolor gör många fantastiska resultat, men man vill ju hela tiden bli bättre. Men vi har en annan belastning i befolkningsstrukturen och Lomma har högre utbildningsnivå än oss.

¿föräldrarnas ansvar för elevernas studieresultat:

– Vi har helt klart en väldigt hög inskrivning i förskolan och förvärvsfrekvensen hos kvinnorna är hög. De jobbar väldigt mycket. Föräldranärvaron är kanske inte så hög som på andra ställen. Som vårdnadshavare har man ett ansvar. Vi upplever att vi har väldigt engagerade föräldrar, men jag kan känna att föräldrarna lägger allt mer på skolan, att den ska uppfostra barnen också.

TRELLEBORG:

¿att spjutspetsprojektet ännu inte har lyft kommunens skolor upp till riksgenomsnittet:

– Vi är inte nöjda med resultatet, men det här är en stor organisation med över tusen anställda. Det tar en viss tid innan man ser effekterna. Men vi hade förhoppningen att vi skulle se tydligare resultatförbättringar.

¿det är realistiskt att Trelleborgsskolorna blir bäst i landet:

– Vi har inte sagt att vi ska få den bästa skolan i landet, utan att vi ska sträva mot toppen. Det är visionen. Det här är en kommun i förändring, med ökad inflyttning och föräldrar som ställer högre krav på utbildning. I Trelleborg har man haft en industrikultur där det inte var så noga med att skaffa sig en bra utbildning för att få jobb, men den tiden är förbi.

STAFFANSTORP

¿hur man ska fånga upp svaga elever tidigare:

– Vi behöver tidigare kunskapsmätningar. Nu har vi elever på högstadiet som inte kan läsa. Det är svårt att på kort tid nå upp till de mål som man har. Lärarna vet redan tidigt vilka elever som inte hänger med, men ändå släpps de igenom. Vi ska nu ta fram ett utvärderingsdokument med nyckeltal som ska mätas från årskurs ett.

¿vårprognosen:

– Man ska inte ta ut något i förskott, men det preliminära resultatet ser bättre ut än förra året. Det verkar som om vi kommer att ha en bit över 90 procents behörighet till gymnasieskolan.

SVEDALA

¿hur Svedalaeleverna ska höja sina betyg:

– Vi har tagit fram en ny skolplan där det finns mål om förbättrade meritvärden och behörighet. Mer pengar blir det inte nu. Vi har haft den ute på remiss, och visserligen är det en del som säger att det kommer att krävas ökade resurser, men de har inte talat om i vilken omfattning.

¿vad som kan öka trivseln:

– Vi tror att det också har att göra med arbetsmiljön. Centralskolan har inte fått det underhåll som behövs och jag tror att det kan bli ett lyft för eleverna när vi får en ny skola. I princip har vi huvuddragen klara för den nya skolan och vi kommer att lämna vårt förslag innan sommarlovet.

KÄVLINGE:

skillnader i betyg mellan årskullarna:

– Det viktiga är att man får varje enskilt barn att prestera vad det kan. Vi måste hitta individuella lösningar för barnen. Det gör vi genom att ha ett bra system för kvalitetssäkring och att man sätter in åtgärder för varje enskilt barn.

¿hur barn som far illa ska få hjälp och därför slippa problem i skolan:

– Vi har en samverkan med socialtjänsten och vi ska utveckla den sidan. Det handlar om att förebygga att folk hamnar i problem. Har man en situation utanför skolan som är instabil då fixar man inte skolan.