Eva Ranklev, chefsläkare på universitetssjukhuset i Lund, kallar regionens
sparbeting för panikartade.
– Ska vi spara i den här hastigheten innebär det ett stort hot mot
patientsäkerheten, säger hon.
I går beskrev de högsta cheferna på universitetssjukhuset i Lund den
nuvarande situationen som den värsta hittills.
Men pressen är ovanligt stor även på Skånes tre övriga akutsjukhus.
– Vi har haft den sitsen som beskrivs i Lund sedan trettonhelgen. Vi har
haft extrem överbeläggning och tvingats flytta patienter utanför sina
moderkliniker, ibland också till dagrum och läkarexpeditioner, säger Ingrid
Mattiasson, chefsläkare på Umas.
– Jag känner också igen ineffektiviteten som uppstår och som rimligen
förlänger vårdtiderna.
Även på Sjukhuset i Kristianstad har det varit fullbelagt och tidvis stökigt
på grund av vinterkräksjuka. Men enligt sjukhuschefen Ulf Kvist har det
varit under kontroll.
Helsingborgs lasarett har också lidit av överbeläggning.
– Vi har haft ganska besvärligt men upprepade möten för se hur kunna flytta
runt patienter. Vi har färdigbehandlade som vi inte får ut och nya akuta som
hela tiden kommer in. Vi har blivit ineffektiva och kan inte ge lika bra
omvårdnad, säger chefläkaren Jan Dahlström.
Inget av akutsjukhusen klarade region Skånes sparkrav på sammanlagt 465
miljoner kronor förra året. Nu har de fått dispens av regionstyrelsen men
måste på knappt ett år arbeta bort underskotten. Usil måste spara 105
miljoner kronor för att nå ett nollresultat, Umas 106, Helsingborg 97 och
Kristianstad 66 miljoner.
Eva Ranklev säger sig inte ens våga tänka på hur det hade sett ut om Usil
verkligen hade sparat allt som regionpolitikerna krävde. Nu lyckades man
bara spara hälften och det med ett näst intill katastrofliknande scenario
som följd.
Vad hade hänt om ni följt sparbetinget fullt ut?
– Det vill jag inte ens tänka på. Det är lite av panikartade åtgärder. Ska
vi spara i den här hastigheten innebär det ett stort hot mot
patientsäkerheten, säger Evas Ranklev.
Hon säger att man på sikt kan spara mycket pengar om man lägger om sättet
att arbeta.
– Men sådant tar tid och går inte att förändra på kort sikt. Med oförändrat
uppdrag ser jag stora svårigheter att lyckas.
På Umas håller man sig ovan vattenytan endast tack vare den välvilliga
personalen.
– Jag har inga bevis för att patientsäkerheten. Att vi klarat den här
extrema överbelastningen beror endast på att vi utnyttjat lojaliteten bland
personalen, säger Ingrid Mattiasson.