Ökande intresse för villamattornas arkitektur

Riksantikvarieämbetet har under tio år jobbat för att lyfta fram kunskap om modernt kulturarv och kulturhistoria. Varje region och kommun beslutar själv vad som är intressant att bevara, men utredare Karin Arvastson tror ändå inte att det är så vanligt med 1970-talsvillor.
– Jag tror inte att det är vanligt alls. Det finns höghus i miljonprogrammen som ansetts viktiga att bevara men det handlar då mer om att förändra dem varsamt eftersom människor lever och verkar i dem. De måste fungera i dagens samhälle, säger hon.

Ofta tänker folk mest på höghusen i miljonprogrammen, men villor och småhus ingick också i satsningen. De så kallade villamattorna med likadana hus i säckgator bredde ut sig.
– Framförallt handlade det om ett industrialiserat byggande. Det var effektivt och rationellt och gjorde att husen blev billigare. Det i sin tur gjorde att fler kunde köpa hus, säger Solveig Schultz, professor emeritus i arkitektur på Chalmers i Göteborg.

Mest lönsamt var det att bygga en och en halvplans villor. Arkitektur från USA inspirerade byggherrar i Sverige till de stora husen med valmade svarta tak.
– Jag tycker inte att det finns ett värde i att bevara något bara för sin egen skull. Men det är viktigt att inte förhasta sig och ha oreflekterade meningar om vad som är snyggt eller inte. Jag tycker att man ska ta en diskussion med de boende och höra vad de tycker så att man inte gör några misstag.